Fajans Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fajans

1. Det klassiska materialet för kakel, fajans, har sitt ursprung i de väggplattor i glaserat tegel som tillverkades i Assyrien från omkring 1000 f. Kr. och senare i Babylonien, Egypten och Persien. Användningen av kakel spred sig via de islamska kulturerna till Europa under medeltiden. I Europa började man framställa kakel i Spanien på 1300-talet och en tid därefter även i Italien. Under 1500-talet nådde kakeltillverkningen till Holland, som under 1600-talet dominerade kakeltillverkningen med kakelplattor i så kallad delftfajans. De holländska kaklen kopierades även i andra länder, bland annat i Danmark. (källa)
2. lergods med täckande glasyr (tennglasyr), fajans. (källa)
3. Porslin är en av tre huvudgrupper av keramiska tillverkningssätt, som till skillnad från andra keramer innehåller kaolin. På svenska används ofta oriktigt i dagligt tal benämningen "porslin" om allt glaserat lergods med ljus bottenfärg, således även om den ogenomskinliga porösa fajansen. Porslinet är typiskt vitt, något transparent och mycket kompakt, hur tunt det än är format, samt ogenomsläppligt för fukt, även om glasyren skadats. (källa)
4. I vissa delar av Sverige förekom det senare allmogen rikligt dekorerade "brudtallrikar" och gästabudstallrikar av trä som skulle efterlikna de övre samhällsklassernas målade fajans- och porslinstallrikar. (källa)
5. Den skiljer sig från fajans genom frånvaron av glasyr, från porslinet också genom sin ogenomskinlighet, från tegel genom sin porositet, och även från stengodset genom den porösa massan. Terrakottans färg är alltefter den större eller mindre förekomsten av järnoxid röd, brun eller gul. Den har i de äldsta tider nyttjats och nyttjas ännu till olika ändamål: kärl, plastiska figurer, arkitektoniska prydnader med mera. (källa)
6. Terrinen härstammar från 1700-talets Frankrike och är en förfining av den franska lergrytan, som fortfarande kallas terrine. Terrinen gjordes till en början i fajans, och senare också i porslin eller silver. (källa)
7. Traditionellt pulveriseras emaljen, fuktas och appliceras med hjälp av pensel på ytan, som kan vara av metall, fajans, porslin, glas, med mera. (källa)
8. Fajans är poröst lergods överdraget med tennglasyr. Tennglasyr är en vit, ogenomskinlig (opak) glasyr baserad på tennoxid. Någon gång kan baksidan även vara glaserad med blyglasyr (ibland kallad halvfajans). Benämningarna på de olika typerna av keramik är oftast något flytande, och de flesta äldre europeiska fajansföremålen brukar kallas majolika. (källa)