Feberfantasier synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas feberfantasier

Feberfantasier uttalas feber|fant|asi|er plural.

Ordformer och varianter av feberfantasier

Feberfantasier är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet feberfantasier

Ödet är skriven i en helt annan stil än den balladmässiga Jenůfa. För att framställa kurortsatmosfären och dialogscenerna mellan Míla och Živny (akt I), tonsättarens feberfantasier (akt II) samt även orkesterrepetitionen (akt III), använde sig Janáček av nymodiga, korta och pregnanta motiv, som hade sitt ursprung i det mähriska språkets egenartade rytm. Den här tekniken vidareutvecklade han med stor framgång i sina senare operor. Den psykologiserande "dialogoperan", som på ett mångfasetterat sätt gav uttryck för huvudpersonernas personliga konflikter, var 1906 en innovation som föga imponerade på den tjeckiska teatervärlden.

Den sårade Tristan ligger medvetslös under en gammal lind utanför sitt slott Kareol i Bretagne. Den trofaste Kurwenal har fört honom hit och sköter väl om honom. En vallpojke spelar en sorgmodig melodi på sin pipa. Så snart han ser ett skepp på havet, skall han enligt överenskommelse spela en munter melodi, ty då är det Isolde som kommer. Tristan vaknar till medvetande och frågar var han befinner sig ("Die alte Weise - was weckt sie mich?"). Kurwenal svarar att han är hemma i sitt eget slott och att Isolde snart skall vara hos honom. Kurwenal har sänt bud efter henne. Tristan är tacksam mot sin vän för detta ("Wo ich erwacht' weilt ich nicht") men nyheten är alltför överväldigande för honom, och han får ett nytt feberanfall. I sina feberfantasier återkallar han minnet av händelserna på skeppet och han tycker att vallpojkens melodi är samma som spelades när han fick nyheten om sina föräldrars död. Han förbannar den ödesdigra drycken och faller åter i djup vanmakt ("verflucht sei, furchtbarer Trank!").

Operan har setts som Kokkonens främsta verk. Denne företrädare för en absolut ickedeskriptiv musik visar sig kunna omsätta sitt hantverksmässiga mästerskap i en verkningsfull musikdramatik. Operans centralgestalt, den finländske väckelseledaren Paavo Ruotsalainen är en av de märkligaste gestalterna i finsk religionshistoria och föremål för många finska diktares intresse. I hans konfliktfyllda personlighet - en råbarkad olärd bonde med barnslig trosvisshet och stor andlig kraft men samtidigt fylld av ångest och skuldkänsla - finns mycket som kan sägas vara utmärkande för den finska folksjälen. Själva operan skildrar i 14 bilder Ruotsalainens liv som han själv ser det i sina feberfantasier på dödsbädden.