Fettcell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fettcell

1. Blodsockrets nivå styrs främst av hormonerna insulin och glukagon. Efter en måltid tas glukos upp av tunntarmens celler från vilka det diffunderar ut i blodet. Den höga koncentrationen av glukos i blodet triggar bukspottkörtelns Langerhanska öar att utsöndra insulin. Insulinet påverkar i sin tur lever-, muskel- och fettceller att öka sitt upptag av glukos, blodsockret sänks och de nämnda cellerna har fått ett "förråd" av glukos i form av glykogen i musklerna och levern, samt triglycerol i fettcellerna. När det sedan har gått en tid sedan den senaste måltiden, börjar blodsockret bli lågt eftersom blodet inte får någon påfyllning av glukos från tunntarmscellerna. Detta triggar återigen bukspottkörteln, men denna gång till att utsöndra glukagon. Glukagonet påverkar levern och musklerna så att de släpper ut en del av det glukos de har "i lager" till blodet. Nu höjs nivån på blodsockret så att det ligger på en lagom nivå för att försörja kroppens alla olika vävnader. (källa)
2. För farmaceutiskt behov måste istret "skiras" på så sätt, att det råa istret sönderskärs i små tärningar, så att fettcellerna öppnas, varefter istret tvättas i kallt vatten för att befrias från blod, slem och tillfälliga föroreningar. Det upphettas sedan med ångvärme ("ångbad") i kärl av porslin eller väl förtennt koppar, tills all fuktighet avgått, silas därefter genom linne och hälles ännu varmt och flytande, i glas- eller porslinskärl, som vanligen fylls fullständigt och förvaras svalt. Farmakopén kräver att skirat ister, Adeps suillus, skall vara alldeles vitt. Det får ej lukta eller smaka härsket (genom bildning av flyktiga fettsyror), ej heller vidbränt (genom för stark upphettning över öppen eld vid skirningen). (källa)
3. Arterna i släktet håller allmänt lång vinterdvala som oftast varar mellan 6 och 7 månader, ibland upp till 9 månader. Däremot går sydliga populationer av skogsmurmeldjuret bara 6 till 8 veckor i ide. Bon polstras med gräs och individerna rullar ihop sig. Före övervintringen äter de mycket och skapar fettreserver. Under vinterdvalan andas de bara två gånger per minut och hjärtat slår bara 20 gånger per minut (istället för 200 gånger under den vakna tiden). Energiförbrukningen är 90 % mindre och därför behövs bara 1 200 gram fett för att klara sig över vintern. Vinterdvalan påbörjas när maten på hösten blir näringsfattig samt när fettcellerna är uppfyllda. På så sätt somnar de några veckor före den egentliga vintern. De vaknar när yttertemperaturen är tillräckligt varm. (källa)
4. Det finns två olika typer av viktökning: äppeltypen och pärontypen, där viktökningen hos den förstnämnda främst sker över midjan, medan viktökningen hos den sistnämnda typen främst sker nedanför midjan. Fettcellerna på överkroppen skiljer sig åt från de i höfterna och på låren, och det är farligare att öka i vikt genom att lägga på sig fettmassa över midjan. (källa)
5. Veckningen är täckt av endotel och innehåller fettceller i olika mängd, i synnerhet de större vecken, och, mer sällan, isolerade broskceller. Den så kallade synoviala fettvävnaden kan bilda fettkuddar som fyller ut tomrummet som uppstår mellan ledytorna under någon rörelse. (källa)
6. Späck är det under huden samlade tjocka lagret av fett, som likt underhudsfettet hos andra djur består av en grovmaskig bindväv, vari massor av fettceller är inbäddade. Utom för avrundande av kroppsformerna och till reservnäring har späcket för de i kalla hav levande djuren särskild betydelse för att bevara den inre kroppsvärmen. Späck är för de arktiska ländernas invånare en oumbärlig beståndsdel av födan liksom det har varit material till lyse och värme. Ju kallare klimatet är, där människor lever, i desto högre grad utgöres deras föda av animaliskt fett just från havsdjur. Sälspäck är ett gammalt folkmedel mot kikhosta, lungsot och kroniska bröstsjukdomar. Av valars och säldjurs späck kokas tran, som har haft stor teknisk användning. Ur sälspäck framställd, renad sältran överensstämmer i mycket med fiskleverolja och har rekommenderats till användning i samma syfte. Till skillnad från späcket hos de nämnda havsdjuren samt svinet kallas både kött och fett hos det slaktade svinet fläsk, medan fettet invid njurar, tarmar och revben hos svin kallas ister och fettet hos nötkreatur och får kallas talg. Det sistnämnda är rikare på fasta fettarter än späcket. Fettet hos människa kallas endast skämtsamt för späck, fläsk ("gubb- eller gumfläsk"), ister ("isterhaka", "isterbuk") eller talg ("lägga på njurtalgen", d.v.s. fetma, leva för gott). (källa)
7. Hos fertila kvinnor tillverkas östrogen främst i äggstockarna, av äggblåsorna och av gulkroppen (corpus luteum), och när kvinnan är gravid även av moderkakan. Män producerar en del östrogen i testiklarna. Kvinnor som passerat klimakteriet får ett förändrat mönster av östogenproduktionen. Östrogenproduktion sker också perifert i kroppen, fibroblaster i fettceller och huden, hjärnan, skelett, den glatta muskulaturen i aorta, och i binjurarna hos bägge könen och hos kvinnan även i brösten. Produktionen av östrogen från andra vävnader än könsorganen är viktig för båda könen. Ökad produktion av östrogen i t.ex. kvinnobröst kan dock också vara en cancermarkör, vid sidan av att det kan ha en normal funktion. (källa)
8. Cellerna i bindväven sköter försvar (vita blodkroppar) och produktion av fibrer (plasmaceller, fettceller och fibroblaster). Två typer av fibrer produceras: Segt och hållfast vitt kollagen och gult elastiskt elastin. Beroende på i vilka proportioner dessa två fibrer produceras och hur fibrerna är strukturerade får bindväven olika egenskaper som gör den lämplig för olika uppgifter i kroppen. (källa)
9. Fettvävnad är en specialiserad bindväv som finns i den mänskliga kroppen. Fettvävnad består i huvudsak av fettceller. Vävnaden har i huvudsak följande funktioner. (källa)
10. Benmärgsbiopsi tas för att kunna ställa diagnos. Vid AA är antalet fettceller i benmärgen ökat och antalet blodbildande celler minskat. Den drabbade har mycket låga halter röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. När värdena är låga är man infektionskänslig och blödningsbenägen, därför är det viktigt att tänka på kost som inte ger risk för infektioner (tex mögelost eller gravad mat), att ej vistas bland allmänheten eller träffa sjuka människor och att vara försiktig med saker som kan ge blödningar (tex hårda tandborstar). Lågt blodvärde ger trötthet, andfåddhet och hjärtklappning. Låga vita blodkroppar ger stor risk för infektioner. Låga trombocyter (blodplättar) ger risk för blödningar, näsblödningar och blåmärken brukar vara vanligt hos den drabbade. (källa)