Vad betyder och hur uttalas fingerkrok
Fingerkrok uttalas finger|krok.
Fingerkrok betyder dra fingerkrok.
Ordformer och varianter av fingerkrok
Singular
- fingerkrok
- obestämd grundform
- fingerkroks
- obestämd genitiv
- fingerkroken
- bestämd grundform
- fingerkrokens
- bestämd genitiv
Plural
- fingerkrokar
- obestämd grundform
- fingerkrokars
- obestämd genitiv
- fingerkrokarna
- bestämd grundform
- fingerkrokarnas
- bestämd genitiv
Fingerkrok är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fingerkrok
Lundström var redaktör för "Svensk tandläkare-tidskrift" 1909-1915. Han disputerade "såsom för medicine doktorsgrad" (uttrycket användes om disputerande tandläkare innan odontologie doktorsgraden var införd) 1923 på avhandlingen Malocclusion of the Teeth Regarded as a Problem in Connection with the Apical Base. Han skrev även artiklar i tidskrifter, som Huvudstaden och staten draga ekonomisk fingerkrok: är detta nödvändigt? ("Tidevarvet") och Apelsintullen.
Det är marknad och vi möter Daniel där han iklädd studentmössa går omkring på tivolit. Han skjuter prick i ett stånd och krossar porslin i ett annat. Han säger att hela livet är en karusell där man får åka med antingen man vill eller inte, därvid antydande att människan i mycket är utlämnad åt naturens och känslornas våld. På tivoliplatsen träffar han Karin, som är en gammal bekant. Det var fem år sedan de sist träffades och berättar nu att han studerat till präst och kommit hem för provtjänstgöring. När han drar fingerkrok med Pelle, dräng hos Karins far, observeras detta av hans far. På hemvägen tycker denne att det är opassande av en präst att hålla med sådant med blivande församlingsbor. Daniel säger att han vill vara en människa och menar att han egentligen inte ville bli präst men blivit tvingad till detta. Han säger att hur många gånger har han inte sagt att hans håg stod till jorden och havet. Fadern invänder dock att han aldrig tvingat men det inte finns någon framtid i att "sprätta dynga". När Karin seglar hem igen tillsammans med sin far håller hon på att styra på grund och fadern tar över rodret.
