Vad betyder och hur uttalas fiskleverolja
Fiskleverolja uttalas fisk|lever|olja.
Ordformer och varianter av fiskleverolja
Singular
- fiskleverolja
- obestämd grundform
- fiskleveroljas
- obestämd genitiv
- fiskleveroljan
- bestämd grundform
- fiskleveroljans
- bestämd genitiv
Plural
- fiskleveroljor
- obestämd grundform
- fiskleveroljors
- obestämd genitiv
- fiskleveroljorna
- bestämd grundform
- fiskleveroljornas
- bestämd genitiv
Fiskleverolja är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fiskleverolja
Späck är det under huden samlade tjocka lagret av fett, som likt underhudsfettet hos andra djur består av en grovmaskig bindväv, vari massor av fettceller är inbäddade. Utom för avrundande av kroppsformerna och till reservnäring har späcket för de i kalla hav levande djuren särskild betydelse för att bevara den inre kroppsvärmen. Späck är för de arktiska ländernas invånare en oumbärlig beståndsdel av födan liksom det har varit material till lyse och värme. Ju kallare klimatet är, där människor lever, i desto högre grad utgöres deras föda av animaliskt fett just från havsdjur. Sälspäck är ett gammalt folkmedel mot kikhosta, lungsot och kroniska bröstsjukdomar. Av valars och säldjurs späck kokas tran, som har haft stor teknisk användning. Ur sälspäck framställd, renad sältran överensstämmer i mycket med fiskleverolja och har rekommenderats till användning i samma syfte. Till skillnad från späcket hos de nämnda havsdjuren samt svinet kallas både kött och fett hos det slaktade svinet fläsk, medan fettet invid njurar, tarmar och revben hos svin kallas ister och fettet hos nötkreatur och får kallas talg. Det sistnämnda är rikare på fasta fettarter än späcket. Fettet hos människa kallas endast skämtsamt för späck, fläsk ("gubb- eller gumfläsk"), ister ("isterhaka", "isterbuk") eller talg ("lägga på njurtalgen", d.v.s. fetma, leva för gott).
Huden skrapas ren ifrån hinnor på köttsidan och hår på narvsidan. Sedan smörjer man in hudens köttsida i fett, ofta använder man djurets hjärna och/eller tran men fiskleverolja och klövfett går också bra. Notera dock att hjärnan måste kokas tills den blir vit och sedan svalna om denna skall användas. Huden får vila en dag och sen skrapas narvsidan varpå båda sidorna smörjs in med fett. Huden får sen vila minst ett dygn och sen tvättas det i såpavatten. Huden kan med fördel få stå i såpavattnet under natten. För att avgöra om garvningen är tillräcklig kan man testa så att huden släpper igenom luft i ett vattenbad. Efter detta återstår mjukgöring i flera steg.
Fiskleverolja är en olja som framställs ur fisklever. Den är rik på A-vitamin och D-vitamin och innehåller mindre mängder av E-vitamin.
