Vad betyder och hur uttalas fjällbete
Fjällbete uttalas fjäll|bete -t -n.
Ordformer och varianter av fjällbete
Singular
- fjällbete
- obestämd grundform
- fjällbetes
- obestämd genitiv
- fjällbetet
- bestämd grundform
- fjällbetets
- bestämd genitiv
Plural
- fjällbeten
- obestämd grundform
- fjällbetens
- obestämd genitiv
- fjällbetena
- bestämd grundform
- fjällbetenas
- bestämd genitiv
Fjällbete är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fjällbete
I området har fjälljordbruk bedrivits under mycket lång tid, åtminstone sedan järnåldern, och några av Sveriges högst belägna jordbruk återfinns här. Fäbodar finns i närheten av Hensjön. Sommartid bedrivs fjällbete även i skidbackarna vid Edsåsdalen. En hel del äldre bebyggelse finns bevarad främst i Edsåsen, bland annat härbren och ett större antal fjällhemman. Enligt lokal tradition ska några av Karl XII:s soldater ha fått övernatta i bygden efter misslyckandet med Karl XII:s norska fälttåg 1718.
De tidigaste skriftliga källorna om enaresamer är från 1550-talet. Vid denna tid började vintervistenas bostäder uppföras som timmerhus med torvtak. Enaresamernas renskötsel har i huvudsak varit småskalig och inte baserad på att ha rörliga renhjordar på fjällbete sommartid. Vanligen har renarna använts som dragdjur och i mindre utsträckning som köttdjur och råvara för hantverk. Enaresamerna växlade viste mellan vinter och sommar, med sommarvisten vid fiskevatten. Även vintervistena, i områden med god bränsletillgång, var små familjevisten, snarare än det centraliserade vinterboende som praktiserades av skoltsamerna.
Reinheimen har talrika spår av varierad art, fångstanläggnnigar från förhistorisk tid och medelåldern samt senare tiders fäbodar och fjällbeten.
Det praktiskt taget obefolkade området mellan västra Storsjöbygden och Oviksfjällen var tidigare utmark åt bönderna från de södra Storsjösocknarna. Området utgörs av fjällnära skog, berg och stora myrmarker och hade ända in på 1900-talet mycket stor betydelse för bönderna på grund av tillgången på rikt skogs- och fjällbete och goda möjligheter till myrslåtter. Ödesbölet Takåsen, med fossil åkermark, odlingsrösen och flera husgrunder, ligger i skogsmark högt ovanför nuvarande jordbruksbebyggelse.
