Flottningsförening Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flottningsförening

1. Flottningsföreningen för Sörma och Flisa var också uppmärksam på problemet. Under ett möte 1914 krävde Sörma/Flisa flottningsförening tillsammans med skogsägare i området att Rotna flottningsförening skulle lova att det inte skulle ändras på något som kunde stoppa vattnet från att rinna norrut från Kverntjennet. Rotna flottningsförening lovade ingenting på mötet. Året innan hade Komitée for fløtbargjørelse av Rotna vänt sig till en advokatfirma i Kristiania och frågat om flottningsföreningen i Rotna kunde stänga av det norra utloppet ur Kverntjennet. Svaret de fick var att grävningen av Kanalen och stängningen av utloppet söder om Kverntjennet var en olaglig gärning när det blev gjort, men att det nu gått så många år att en stängning av vattnet norrut skulle vara olaglig. 1929 blev det bestämt att den norra fördämningen i Kverntjennet skulle vara 80 cm högre än den södra fördämningen. Senare byggdes en skogsbilväg norr om tjärnet och en vägtrumma leder ut sjöns vatten norrut. Myren söder om Kverntjennet har växt ihop och utgör nu vattendelare så att Husuas vatten nu rinner söderut. (källa)
2. Efter att flottningen upphörde föreslog hembygds- och byaråden i Vuolenkoski och Jaala att Kimola kanal skall byggas om till en slusskanal för att betjäna turisttrafiken. Det har funnits förslag på att hela Kymmene älv ska kanaliseras ner till Finska viken, och då skulle Kimola kanal vara en av slusskanalerna på denna rutt. Kanalens ägare, flottningsföreningen Järvi-Suomen Uittoyhdistys, meddelade att flottningen endast upphört tillsvidare, men inte permanent, och enligt flottningsstadgan borde en eventuell fortsatt flottning i kanalen beaktas. (källa)
3. Skogsarbetarna i Västerbottens inland begärde inför vårens flottningssäsong i mars 1933 genom sina fackliga organisationer - 18 st Lokala samorganisationer (LS) av SAC - Syndikalisterna med totalt ca 5-600 medlemmar - gemensamt förhandling med arbetsgivaren Umeå flottningsförening avseende arbetspriser för det stundande arbetet. Man ville på detta sätt motverka de dåliga löner som var följden av det anbudssystem som annars gällde, där de fick arbete som erbjöd sig att åta sig det för lägst lön, och ersätta detta med registermetoden. (källa)
4. Skogsbruket i länet ökade under 1800-talet, och transporten av timmer skedde huvudsakligen via älvar och andra vattendrag. År 1883 bildades Uman flottningsbolag, som senare bytte namn till Umeå flottningsförening. Umeås första skiljeställe anlades vid Gammhultet, nära landskyrkan på Backen, men flyttades åren 1891–1914 till Nyhult vid Böle, även det nedströms Backenkyrkan. Men flottningen fortsatte att öka. Då den breda, oreglerade Umeälven omöjliggjorde sortering på försommaren, behövdes en plats där vattenflödet kunde regleras med hjälp av dammar. Valet föll på Lillån, den smalare älvfåran väster om Ön, som dittills hyst båttrafiken på älven. (källa)
5. Traktorbåtar utvecklades efter det att flottningschefen för Klarälvens flottningsförening hade rest till Kanada och där studerat kanadensiska motorstarka rundade arbetsbåtar i trä, vilka användes för att arbeta med flytande timmer. Lidwalls utvecklade därefter traktorbåttypen med en kanadensisk "Bulldozer" med en 115 hästkrafters bensinmotor som förebild. De svenska fartygen försågs normalt med 30-49 hästkrafters Bolinder-Munktelldieselmotorer. (källa)
6. Under 1800-talets förra hälft ökade flottningen då handeln av virke frigavs inom riket och de skogsägande bönderna kunde sälja till sågverk, pappersbruk eller exportera. Nya flottningsleder drogs förbi forsar och senare förbi vattenkraftverk, i sprängda eller byggda timmerrännor. Efter tillkomsten av den så kallade Strömrensningskommittén i början av 1800-talet rensades älvarna från allt som kunde hindra timrets – och de bräckligare tjärtunnornas – färd i vattnet . Så blev till exempel Dalälven helt flottningsbar från Dalarna ner till havet 1870. I de större vattendragen bildades flottningsföretag och flottningsföreningar som skötte själva flottningen, som entreprenörer åt skogsägarna, där även skötseln av älvarna ingick. (källa)
7. På Folkrörelsearkivet finns material från västerbottniska folkrörelser, till exempel nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och väckelserörelsen, föreningar från länet, såsom flottningsföreningarna och Västerbottens hushållningssällskap samt byarkiv och släkt- och personarkiv. Dessutom finns ett tidningsarkiv från 1800-talets mitt fram till slutet av 1900, med lokaltidningar som Umebladet, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad. Det äldsta dokumentet är Håknäsbrevet, daterat 22 november 1494. (källa)
8. I augusti samma år kom Orrje och Co:s utredning "Förslag till ny bro över Ume älv i sträckning Idrottsvägen–Östra Kyrkogatan" som visade på de trafiktekniska principer som borde ligga till grund för Kyrkbron och den var tänkt att fungera som underlag för stadsplaner för berörda delar av staden. Stadsplanen omarbetades enligt Orrje och Co:s utredning och projekteringen av bron gjordes i samarbete med Vägverket. Olika intressenter kallades in, bland annat Flottningsföreningen vars synpunkter på spannens utformning var viktig, så att flottningen inte skulle störas. På förslag av gatukontoret lades cykeltrafiken mellan brons båda körbanor. (källa)
9. Voxnans flottningsförening bildades 1869 efter fleråriga, ett par årtionden av manuellt utförda flottledsrensningar i övre Voxnan, varefter tilltagande årligt regelbunden allmän flottning av timmer påbörjades. Efterhand som flottgodset antog allt klenare dimensioner, på grund av uthuggning av urskogarna, och som flottgodset då blev alltmer flottningskrävande, skedde återkommande flottledsrensningar och kanaliseringar ända till slutet, till de sista åren av flottningen. Efter 1940-talet även allmänt med tilltagande användning fram till in på 1960-talet av schaktbandtraktorer, så kallade caterpillrar, som skovlade ur strömbottnar, byggde långa strömledande stenrösen av strömbottenmaterialet och koncentrerade strömfåran till snabbförande kanal. Så skedde ända till de sista flottningsåren på 1960-talet i övre Voxnan, så tydligt även i anslutning till Hylströmmen. (källa)