Flottningsarbetare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flottningsarbetare

1. De som köpte avverkningsrätterna fick som regel på egen bekostnad iordningställa de flottleder som krävdes för att transportera timret ned till sågverken vid kusten. I och med miljondrivningarna tillkom således en transportstruktur som öppnade inlandsskogarna för vidare exploatering. Samtidigt erbjöds sysselsättning för ett stort antal skogs- och flottningsarbetare, vilket ledde till inflyttning av driftiga entreprenörer. (källa)
2. Namnet Vängel har sitt ursprung i det fornnordiska ordet "vang" (krök). Vängelälven, som är en bifurkation mellan Faxälven och Fjällsjöälven, gör nämligen några tvära krökar uppströms Sikselet. Det kan även ha avsett den "krök" som Vängelsjön och Rofjärden bildar. Trakten är rik på lämningar från stenåldern. Hällmålningar, boplatser och fångstgropar är rikligt förekommande. Den fasta bebyggelsen härrör antagligen från tidig medeltid. Platsen kan dock ha varit bebodd redan under järnåldern. Det finns berättelser, sägner och fynd vilka kan vara tecken på försvunna gravhögar. Vid storskiftet 1820 benämns en av åkrarna "högåkern". Skriftligt nämndes Vängel första gången vid Gustav Vasas skattläggning 1535. I byn fanns då fem gårdar. Jakt, fiske och boskapsskötsel var dominerande näring i flera århundraden. Jordbruk utvecklades först under 1700-talet och 1800-talet. 1837 överfördes Vängel från Ramsele- till Fjällsjö socken. Vid 1800-talets mitt inleddes timmerhandeln och skogsbolagens härjningar. Många skogsägande bönder tvingades att sälja sin skog och blev skogs- och flottningsarbetare. Skogsbrukets expansion gjorde att arbetare från andra delar av landet samt Norge flyttade in. Detta innebar en stor folkökning under 1800-talets senare del. Vid 1900-talets mitt upplevde byn sin "guldålder". Då fanns skola, flera affärer, kafé, taxirörelse, åkeri m.m. i byn. Sedan 1960-talet har byns avfolkning accelererat. (källa)
3. Till Gysinge hör också Mattön, som kan beskrivas som en förort till själva bruket. Bebyggelsen på Mattön växte fram från 1800-talets slut på mark, som låg utanför brukets ägor och ägdes av bönderna i byn Klappsta. Här bosatte sig hantverkare, fiskare, skogs- och flottningsarbetare och andra som hade en friare ställning till bruket än de anställda. Mattön blev bas för folkrörelserna i samhället, både den fackliga och den frikyrkliga. Ett minne av denna period är missionshuset, som numera drivs av en ideell förening som samlings- fest- och konsertlokal. (källa)
4. Olof Ferdinand "Ola" Persson (i Riksdagen kallad Persson i Landafors), född 17 december 1891 i Segersta, Gävleborgs län, död 1 april 1973 i Segersta, var en svensk flottningsarbetare och riksdagspolitiker (kommunist). (källa)