Synonymer till fläsk
Vad betyder och hur uttalas fläsk
Fläsk uttalas fläsk -et.
Ordformer och varianter av fläsk
Singular
- fläsk
- obestämd grundform
- fläsks
- obestämd genitiv
- fläsket
- bestämd grundform
- fläskets
- bestämd genitiv
Fläsk är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fläsk
Fläskkött, även kallat griskött, är kött från gris. Fläskkött med hög fetthalt kallas i fackmässiga sammanhang fläsk, vilket i vardagligt tal oftast används som synonym till fläskkött.
Men vi får inte glömma ursprunget till denna gulaschsoppa, som då är Ungern och gulaschgryta som då är från forna Tjeckoslovakien och Österrike. Den gulasch som säljs i serietillverkad burkform i Sverige kan ge ett enhetligt intryck, men det finns olika varianter av denna gryta. Recepten på gulasch kan variera ganska kraftigt i ursprungslandet, och övriga Centraleuropa. Gulasch kan tillagas med oxkött eller fläsk, i den klassiska varianten har man oftast alla köttsorterna.
Liksom i Danmark (för även där användes hafnæ som beteckning för en sådan underavdelning) tycks varje hamna haft skyldighet att uppsätta en man. Dessutom ålåg det hamnan att efter ett visst mått bidraga till utrustning och proviant åt manskapet (att utgöra skipvist). Så bestämmes det till exempel i Södermannalagens add. 2, att "skiolder ok suærð, spyut ok iarnhatter" (sköldar och svärd, spjut och järnhattar") skulle vara "hamnu vapn" ("hamna vapen") och att vissa pund fläsk och smör skulle utgå från varje hamna. Hamnan var även uppbördsdistrikt och synes i denna egenskap fortsatt att finnas, även sedan inga skatter utgick efter hamneindelning. Denna indelning tycks för övrigt ha haft betydelse även för utförandet av andra aktiviteter än de som gällde sjökrigstjänst. Så föreskrivs det i Södermannalagens add. 12, att "spitalin skal hafua en span korn aff hvarre hafno". En hel del som rör hamneindelning är fortfarande oklart, och olika skribenter har framfört delvis olika tolkningar.
Olika sorters soppor var vanliga, även om soppan förlorat en del av sin popularitet. Bland olika populära soppor kan ärtsoppa, nässelsoppa, köttsoppa och svampsoppa nämnas. De gjordes på många olika saker, men vanligast var rovor, ärter och fläsk. De innehöll ofta eller alltid buljong. Soppkulturen har nästan försvunnit, förutom den starka traditionen att äta ärtsoppa på torsdagar. Torsdagssoppan har sin grund i det katolska Sverige på medeltiden, där man fastade på fredagen. Det gällde då att äta ordentligt på torsdagen, och ärter var ett bra komplement till kött. Ärter och ärtsoppa har troligen funnits i Sverige sedan vikingatiden. Traditionen levde kvar efter Gustav Vasas avskaffande av katolicismen. Ärtsoppa är en enkel rätt bestående av gula ärtor, lite lök och för det mesta fläskbitar. Det serveras ofta med lite senap och kanske ost, knäckebröd kan ätas till, och som efterrätt brukar man servera pannkakor. Svenska armén serverar fortfarande ärtsoppa och pannkakor till de värnpliktiga varje torsdag och ärtsoppa står ofta att finna som dagens rätt på svenska lunchrestauranger på torsdagar. Soppor finns i många olika former, som långkok eller en snabb uppkokning av buljong och grönsaker, som vardagsmat eller som festmat.
I södra Norrland benämns maträtten kams, och där lagas den alltid på kornmjöl, ibland med potatis, ofylld kallas den "flatkams" och fylld med fläsk kallas den "fetkams". En annan variant "Skedkams" är dock gjord på kornmjöl, vetemjöl, salt och vatten. I trakter som ligger nära den norska gränsen äter man gärna kams med mese, messmör eller en sås som innehåller mesost. Kamsen har dock nästan helt försvunnit ur det moderna kosthållet, medan den nordnorrländska palten har överlevt.
Kolbulle är ett slags tjock pannkaka med tärnat, rimmat eller rökt fläsk i.
Kroppkaka (kroppkakor i plural) är en maträtt som finns i olika varianter från Småland, Blekinge, Öland och Gotland. Den utgörs av "bollar", ungefär i tennisbollstorlek, bestående av en potatisbaserad deg med inbakat fläsk och lök eller annan fyllning.
Blandfärs (nötkött och fläskkött, ofta "50/50" det vill säga hälften nöt, hälften fläsk).
Leverpastej är en pastej som innehåller lever. Den leverpastej som produceras för försäljning är normalt gjord på grislever och fett fläsk. Leverpastej kan också göras på nötlever. Den kan vara tryfferad, kokt eller ugnsbakad. Det finns skivbar och bredbar med olika fetthalt, kryddning och smaksättning. Leverpastej används främst som smörgåspålägg, men kan även användas som exempelvis fyllning mellan köttskivor. En leverpastejsmörgås toppas ofta med skivad färsk eller inlagd gurka, alternativt skivade inlagda rödbetor. Leverpastej är främst vanlig i norra och östra Europa.
Raggmunk är en svensk maträtt bestående av riven potatis som blandas med en smet av mjöl och mjölk, samt ibland ägg, och steks som plättar. Raggmunk serveras vanligen med stekt fläsk och lingonsylt. Raggmunk är Östergötlands landskapsrätt.
Fläsk på Engelska
- pork
- pea soup with pork
