Vad betyder och hur uttalas folkhushållning
Folkhushållning uttalas folk|hus|håll|ning -en.
Ordformer och varianter av folkhushållning
Singular
- folkhushållning
- obestämd grundform
- folkhushållnings
- obestämd genitiv
- folkhushållningen
- bestämd grundform
- folkhushållningens
- bestämd genitiv
Folkhushållning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet folkhushållning
Enligt Rodbertus historisk-filosofiska uppfattning hade det mänskliga samhället genomgått det hednisk-antika stadiet – inneslutande successivt teokrati, kaststat, satrapi och politi –, under vilket stadium arbetande människor ägdes av människor, samt därefter inträtt i det kristlig-germanska stadiet – med kyrkstat, ständerstat, byråkratisk och så representativ stat. Detta stadium, varunder penninghushållningen utvecklar sig, kännetecknas av den privata äganderätten till naturtillgångar och kapital med åtföljande exploatering av arbetet. Nästa stadium blir det kristlig-sociala, utmärkt av en framträdande religiös karaktär och den ovannämnda kollektivistiska ordningen. Utvecklingen går från isolerad hushållning till folkhushållning och så till starkt centraliserad statshushållning.
Edith Klarin höll under 1930-talets slut kurser för Kooperativa Förbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund om hur konsumenten kunde äta billigt och näringsriktigt. Efter att andra världskriget brutit ut kom hon att verka som expert i Statens informationsstyrelses organ Aktiv hushållning, som informerade hushållen om hur de bättre skulle kunna tillvarata de ransonerade livsmedlen i dyrtiden. I detta arbete tog Edith Klarin också fram utställningen "Folkhushållning i kristid". Edith Klarin arbetade tillsammans med Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund och definierade begreppet skyddsfödoämnen för att beskriva de livsmedel som skyddade kroppens funktioner bäst genom sitt rika innehåll av näring och vitaminer. Hon arbetade samtidigt som lärare vid Ateneum för flickor (Norrmalms kommunala flickskola från år 1939) i Stockholm.
Folkekonomi (även folkhushållning, nationell ekonomi) är en term som användes i kommunistiska stater och Östblocket (och fortfarande används i många länder som tidigare var kommunistiska, t.ex. Polen och Ryssland) för att beteckna de värdeskapande verksamheterna inom landet (näringslivet) samt dess resultat. Folkekonomin drevs på av den statliga plankommitté som ansvarade för de berömda 5-årsplanerna.
Sockernäring och folkhushållning, 1939.
