Vad betyder och hur uttalas forskningsinsats
Forskningsinsats uttalas forsk|nings|in|sats.
Ordformer och varianter av forskningsinsats
Singular
- forskningsinsats
- obestämd grundform
- forskningsinsats
- obestämd genitiv
- forskningsinsatsen
- bestämd grundform
- forskningsinsatsens
- bestämd genitiv
Plural
- forskningsinsatser
- obestämd grundform
- forskningsinsatsers
- obestämd genitiv
- forskningsinsatserna
- bestämd grundform
- forskningsinsatsernas
- bestämd genitiv
Forskningsinsats är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet forskningsinsats
Denna forskningsinsats kom dock inte att bli bestående. Den kvinnliga sexualiteten var i stora delar av det europeiska samhället som ämne rent tabu, och kvinnliga könsorgan sågs fortfarande bara som direkt kopplade till fortplantning. Endast några år efter Kobelts forskningsinsats beskrevs klitorisen som värdelös, och senare betraktades den allmänt som ett farligt ting. I slutet av seklet ansåg man att avlägsnande av den yttre delen av klitoris skulle kunna bota sinnessjukdom, epilepsi och hysteri. Och när man väl slutat utföra den här typen av operationer i Europa, fortsattes negligerandet inom den framväxande psykologin av bland andra Sigmund Freud. Han påstod att klitorisnjutning var tecken på en omogen utvecklingsfas, när en flicka inser att hon saknar en fallos, slutar hon att stimulera sin – enligt Freud – sämre sexuella utrustning. En kvinna kunde enligt honom endast bli mogen, sedan hon överflyttat sina sexuella erfarenheter till slidan.
Riksantikvarieämbetet stödjer också forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) genom anslaget 1:4, "Forskningsinsatser inom kulturområdet". FoU-anslaget är strategiskt med syfte att stödja ny kunskap och för att bidra till att forskning om kulturmiljö och kulturarv. FoU-programmen har olika teman olika år, ansökan görs en gång per år och forskningsprojekten kan vara högst 3 år långa.
Eftersom ny teknik och tillverkningsprocesser höll på att utvecklas, fortsatte forskningsinsatserna på Varilux. År 1988 resulterade detta i Varilux Multi-design, eller VMD. I slutet av detta årtionde, skulle Essilor bli världens ledande tillverkare av oftalmiska optiska produkter.
Von Fieandt blev medicine och kirurgie doktor 1912. Han var 1912–1913 docent i patologisk anatomi i Helsingfors och tjänstgjorde från 1914 som livbolaget Suomis läkare. Han var en av landets första öron-, näs- och halsspecialister och gjorde en forskningsinsats på sitt område (bland annat genom Beiträge zur Pathologie und Therapie der othogenen Sinusthrombose, 1924), men utmärkte sig även som allmänpraktiserande läkare.
Till de mest framstående intellektuella i 1930- och 40-talets Sverige hörde paret Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Gunnar Myrdal (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap 1974). Deras politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll vid utformandet av välfärdspolitiken under folkhemstiden. I sin bok "Kris i befolkningsfrågan" formulerade de radikala reformkrav för en samhällstillvänd familjepolitik. Vid utgivningen 1934 förorsakade boken en livlig debatt.
Sällskapet förvaltar ett stort antal donationer ur vilka medel utdelas som stipendier, särskilt till yngre forskare. Sällskapet delar även ut priser bland annat Linnépriset och medaljer för "framstående och långvariga forskningsinsatser".
Jules Sylvain komponerade även flera operetter, varav den mest kända är Zorina som hade premiär på Stockholmsoperan 1943 med Thor Modeen och Isa Quensel i huvudrollerna. 2013 sattes operetten upp på Kölner Philharmonie efter en omfattande forskningsinsats av den svenske chefsdirigenten Niklas Willén. Hansson omarbetade även musiken till operetten Glada änkan inför dess nypremiär 1931 i regi av Gösta Ekman den äldre.
Olga Dahls forskningsinsats avslutades när databasen "Göteborgs tomtägare 1637–1807" öppnades för offentligheten på hennes 90-årsdag – den 20 september 2007. Denna webbplats presenterar omkring 900 tomter i Göteborg och deras ägare under perioden 1637–1807 och är resultatet av Olga Dahls forskningsarbete under flera decennier. Hon skriver själv om hur hon lyckades dechiffrera de olika rotesystemen.
Nilsson ägnade sig åt växtförädling, och hans viktigaste forskningsinsatser gällde videsläktet (Salix) och dess taxonomi, som är mycket svåröverskådlig på grund av omfattande hybridbildning. Han utförde bland annat korsningsstudier mellan Salix viminalis och Salix caprea.
