Fosterländsk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fosterländsk

1. Adlerbeth verkade med iver för den svenska fornforskningen och var i allmänhet en nitisk kämpe för allt nationellt och fosterländskt. (källa)
2. En patriot, fosterlandsvän, är en person, som älskar sitt land och ivrigt främjar dess intressen med underordnande av sina egna. I de politiska striderna har inte sällan ett parti tillägnat sig namnet patrioter, därmed antydande sig såsom det egentligen fosterländska. (källa)
3. Under Uppsalatiden var han 1889 en av stiftarna till Fosterländska studentförbundet (som uppgick i Föreningen Heimdal 1910), och under flera år dess ordförande. År 1897 deltog han som frivillig i Greklands krig mot Turkiet, och studerade därefter vid Universitetet i Heidelberg samt blev där filosofie licentiat. Sina romantiskt-idealistiska intryck av det tyska studentlivet utgav han senare under titeln Det unga Germanien. Han fick sedan statsanslag för att studera svenska emigranter i USA och Kanada, och var även verksam i Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. (källa)
4. På det pedagogiska och sociala området offentliggjorde von Feilitzen Flärden och nöden (1868), Pietism, rationalism, statskyrka och reform (1869), Lärdomsskola och medborgerlig bildning (1871) samt en stor mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter. I dessa framhöll han att elementarbildningen borde vila på klassisk grund men med fosterländsk riktning, i sociala frågor ansåg han att de lägre klasserna hjälps bäst när de lärs att hjälpa sig själva. På uppdrag av Riksarkivet utgav han Kyrkoordningar och förslag därtill före 1686 (1872–1888) och översatte även Hans Lassen Martensens och Jean Frédéric Lobsteins arbeten. von Feilitzens sociala och filantropiska engagemang tog sig även uttryck i att han 1869 var drivande vid bildandet av Föreningen för sinnesslöa barns vård, vars sekreterare han förblev till sin död. Han gifte sig 1853 med Maria Eleonora Karolina Lovisa Leyonmarck. (källa)
5. Den folkvisa som ligger till grund för Dybecks skapelse ("Så rider jag mig genom tolfmilan skog") trycktes första gången 1845 i Runa. Den räknas idag till riddarvisorna i Sveriges Medeltida Ballader och är nedtecknad som SMB 133 G, en variant av "Kärestans död". Originaltexten till nationalsången publicerades i samma tidskrift 1865, då under titeln "Sång till Norden" med tillägget: "Melodien från Westmanland. Orden nyare af Dbk". Det var också som "folkvisa" som texten spreds i vissamlingar under de första trettio åren sedan Dybeck försett den folkliga melodin med sin litterära text. Först på 1890-talet började den jämte texter som "Bevare Gud vår kung" och "Kungssången" att kategoriseras som "fosterländsk sång" i sångböckerna, och ännu på 1920-talet kunde den publiceras enbart som "folkvisa". I Normal-sångbok för Svenska skolor som var den första mer omfattande sångboken för svenska skolor, och vars första utgåva utkom 1888, kallas den "Till Svenska fosterjorden" och första strofen lyder fortfarande "Du gamla, du friska". (källa)
6. Björkqvist härstammar från Gotland där han som tonåring var aktiv i Fosterländsk Ungdom, en rasideologisk organisation som även ställde sig negativ till droger och trafik innanför Visby ringmur. (källa)
7. Eftergiften utgjorde ett bevis för fennomaner att man fortsatte att huka sig för den gamla, icke-nationella eliten. Inom den östsvenska falangen inom Svenska folkpartiet kunde ställvis rasistiska tongångar höras, och detta bekräftade enligt det fennomanska lägret att den finlandssvenska bildade klassen egentligen inte var fosterländsk. Irritationen var hög över kompromisspolitiken i utrikespolitiska och inrikespolitiska frågor. Ett centralt motiv för radikaliseringen var att den undfallande linjen ansågs undergräva själva fundamentet för det Finland som hade segrat i finska inbördeskriget. (källa)
8. Svenska dagen firas i huvudsak i offentligheten med publika evenemang. Från att ha varit en högstämd och fosterländsk dag firas dagen numera på olika sätt. Svenskspråkiga studerande började redan på 1970-talet fira Svenska natten, till en början en parodi på Svenska dagen men snart en etablerad del av Folktingets Svenska dagen-program. Sedan 2000 har Svenska dagen utvidgats till Svenska veckan med program av många olika slag. Framför allt vill man påminna om svenskan och tvåspråkigheten i Finland. (källa)
9. Munch, som blev teologie kandidat 1799, innehade sedan 1805 åtskilliga prästsysslor och blev 1823 biskop i Kristiansand. Fastän Munchs skaldeådra var varken djup eller rik, måste han i sin poesilösa samtid anses framstående, och några av hans lyriskadikter och patriotiska sånger lever ännu tack vare känslans äkthet och fosterländsk hänförelse. Han är den förste norske författare, som röjer påverkan av Öhlenschläger. (källa)
10. Hjältar, som bedjen är en fosterländsk hymn för manskör med text av Carl Wilhelm Böttiger och musik av Otto Fredrik Tullberg. Sången skrev för Gustav Adolfsjubileet 1832 och sjungs vid firandet av Gustav II Adolfs minne den 6 november. (källa)