Frikyrkorörelsen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frikyrkorörelsen

1. Under 1800-talet användes konventikelplakatet även mot roparrörelsen och frikyrkorörelsen. Många vägrade att finna sig i lagen, och föredrog att utvandra – de flesta till Nordamerika. Den första stora emigrationsvågen på 1840- och 1850-talen berodde till en del på konventikelplakatet. Frånästan alla landsändar inkom petitioner om förordningens avskaffande. (källa)
2. Inom frikyrkorörelsen, har uttrycket använts och används om en påbörjad församlingsbildning, tillhörande en befintlig församling. Besläktade begrepp är annexförsamling och församlingsplantering. (källa)
3. Bygdegårdar är i de flesta fall fristående byggnader som uppförts enbart för att tjäna som samlingslokal för dem som bor i bygden. Ibland nyttjas även äldre, historiska, byggnader från trakten som bygdegårdar. Det förekommer att de tidigare har tillhört någon folkrörelse som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, eller tidigare varit skolbyggnader. I bygdegården dokumenteras och arkiveras ibland traktens historia. Det arrangeras även konstutställningar, föreläsningar, föreningsmöten och liknande, och gården kan även uthyras för exempelvis fester och lägerskolor. (källa)
4. Namn på ett politiskt parti i Sverige 1923–1934 och därefter mer allmänt på den del av den svenska organiserade liberalismen som står nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen nära. 1922 genomförde Sverige sin första folkomröstning om ett ev. alkoholförbud. Året därefter (1923) splittrades den liberala rörelsen (p.g.a. alkoholfrågan) i två partier: det frisinnade (som stödde förbudet) och det liberala (som motsatte sig förbudet). Partierna återförenades i folkpartiet 1934. I Stockholms stad fanns separata frisinnade och liberala lokalorganisationer inom folkpartiet och dess ungdomsförbund fram till början av 1970-talet. Bertil Ohlin valdes in i Andra Kammaren från den frisinnade Stockholmslistan, men toppade sedan i en rad andrakammarval partiets båda listor i Stockholm. (källa)
5. I slutet av 1800-talet uppstod olika sorters större sammanslutningar människor samlades kring för att engagera sig politiskt, engagera sig frikyrkligt, engagera sig för kultur, nykterhet etc. Man brukar tala om 1800-talet som de stora folkrörelsernas tid, med exempel som arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen, samt senare hembygdsrörelsen. Särskilt arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen kom att engagera sig i sina medlemmars fritid. För ändamålet byggdes särskilda Folkets hus och Ordenshus. Senare tillkom även idén att man kunde anlägga större mötesplatser i form av nöjesparker. Även om verksamheten i mångt och mycket byggde på idealistiska och ideella krafter, kom i många fall även industriägare med flera att skjuta till pengar till verksamheterna (corporate paternalism). Folkets park var ett sådant sätt. (källa)
6. Enligt vad som presenteras i den teologiska tidskriften Tro och Liv, nummer 1, 2008, utmärker sig frikyrkorörelsen av. (källa)