Frälse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet frälse

1. Ordet adel kommer från lågtyskan och betydde 'härkomst', 'börd' för 1000 år sedan. I det avsevärt äldre urindoeuropeiska språket, för mer än 7000 år sedan, kan ad ha betytt "från" eller "av", men också någon annan preposition som "till" eller "på". I svenska språket kom det in som lånord för drygt 500 år sedan, dvs mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse. (källa)
2. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, befriad från egen skattskyldighet, som regel om man tillhandahöll en militär styrka ("rusttjänst") för herrens eventuella behov. Ursprungligen (ca 1200-talet) betydde frälse bara "fri", till skillnad från livegen eller träl, sedan fri från beskattning. (källa)
3. En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods. Dessa har även kallats "possessionater" eller "patroner". Termen "godsherrlig" användes tidigare om rättigheter som tillkommer innehavaren av ett (frälse)gods. Betydelsen var att godsägaren var oinskränkt husbonde och hade godsherrlig makt över godsets egna underhavande. (källa)
4. Från och med Alsnö stadga 1280 tillfördes soldater till rytteriet av personer som kunde sätta upp en ryttare med tillhörande utrustning och stridshäst varvid personen fick skattebefrielse (frälse) i utbyte. Personen kunde själv ställa upp som ryttare eller leja någon annan. Det var få som hade råd med detta, och det var vanligt att kronan värvade soldater (ofta utländska) eller använde uppbåd. Sjötrupperna organiserades av ledung. (källa)
5. Klev omtalas första gången i skriftliga handlingar 1376 ('in villa Kleef'), då Uppsala domkyrkas fabricia ägde jord i byn. Redan omtalas en gård i Alunda brukad av prästens landbo och 1341 upptas en gård som Alunda kyrka efter 1302 erhållit under frälse och skatt. Av senare dokument framgår att denna gård låg i Klev. (källa)
6. Ledungen syftade till att ställa till konungens förfogande en folklig krigsstyrka gentemot andra riken eller emot vikingar och sjörövare. Ledungen skilde sig dels från bondehärar och uppbåd man ur huse som kunde tillgripas till rikets försvar, dels från konungens hirdmän. Varje år hade kungen rätt att i viss ordning bjuda ut ledung. Den storman som ensam förmådde utrusta ett ledungsskepp åtnjöt enligt vissa lagstadganden särskilda förmåner. Redan inom ledungsordningen kan man alltså se begynnelsen till bildandet av ett frälse. (källa)
7. Ordet betecknas av Seldan som "ett storhetsattribut", och i enlighet därmed används det om Gud och Guds son (The Lord = "Herren", Our Lord, "Vår Herre Kristus", The Lord's day, "Herrens dag, söndagen", The Lord's prayer, "Herrens bön", The Lord's supper, "Nattvarden" och kungen samt om vissa högt uppsatta ämbetsmän (då antingen ensamt, till exempel i tilltal mylord eller jämte deras ämbetstitel, till exempel Lord spiritual (se "andligt frälse") och Lord mayor (överborgmästare). (källa)
8. Vasall, även kallad läntagare, är en part i feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, ex. kung. Vasallen ansvarade för att skydda herren militärt i utbyte mot skatt eller tribut. Genom att ställa upp för sin herre i krig så erhöll vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, befriad från egen skattskyldighet, speciellt om man tillhandahöll en militär styrka för herrens eventuella behov, "rusttjänst". (källa)