Fyrvåningshus Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder fyrvåningshus, varianter, uttal och böjningar av fyrvåningshus

Fyrvåningshus synonym, annat ord för fyrvåningshus, vad betyder fyrvåningshus, förklaring, uttal och böjningar av fyrvåningshus.

Vad betyder och hur uttalas fyrvåningshus

Fyrvåningshus uttalas fyrvåningshus variantform till fyravåningshus.

Ordformer av fyrvåningshus

fyrvåningshus variantform till fyravåningshus

Hur används ordet fyrvåningshus

  1. År 1872 köpte Knut Almgren ett äldre sidenväveri i kvarteret Laxen. I detta här kvarter byggde han senare ett fyravåningshus som även inrymde ett väveri. Under 15 års tid drevs Almgrens väveri på fyra närliggande platser. Almgrens siden kunde mäta sig i kvalitet med det importerade sidentyget från Tyskland och Frankrike. Fram till sekelskiftet var det bra avsättning på siden från väveriet och det var representerat på flera ledande utställningar, bland annat på Chicagoutställningen 1893, här med nyskapade mönster för möbeltyger. Till världsutställningen i Stockholm 1897 vävdes en kopia av sidentyg från möbler från Almgrens sommarställe, 1700-talsgården Svindersvik, som var familjens sommarnöje från 1863 fram till 1949. (källa)
  2. Van de Graaff-generatorn utvecklades av fysikern Robert Van de Graaff och den första visades upp i oktober 1929 vid Princeton University. Den kunde generera en spänning på 80 kilovolt. 1931 byggde han en generator som kunde producera spänningar på över 1 megavolt, vilken var 180 cm hög och hade två metallklot på 60 cm i diameter vardera. Van de Graaff bjöds sedan in till MIT av Karl Taylor Compton, där han byggde en generator i en flygplanshangar med vilken han den 28 november 1933 producerade 7 megavolt. Denna hade två aluminiumsfärer vardera med en diameter på 15 fot (c:a 4,5 m) på 25 fot (nästan 8 m) höga isolatorpelare (dessa stod i sin tur på järnvägsvagnar så totalhöjden var 43 fot, c:a 13 m: som fyravåningshus!). (källa)
  3. I Ekhagen ligger ett bostadsområde som uppfördes 1935–1938 och består företrädesvis av gula fyravåningshus med lägenheter byggda i funkisstil. Arkitekt Björn Hedvall gjorde stadsplanen och ritade också en del av husen. Ekhagen är ett av få områden som är helt byggt i funkisstil. Bebyggelsen är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den anses vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". (källa)
  4. Kvarteret Ögonlocket sträcker sig utmed Kronetorpsgatan och består av ett tjugotal låghus och nio höga skivhus. Fastigheten Ögonlocket 9 ligger i områdets västra del, och består av två fyravåningshus, ett trevåningshus och ett niovåningshus. Byggnaderna ritades 1959 av Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor, liksom en stor del av resten av kvarteret. Byggherre var HSB. (källa)
  5. Fares Odeh föddes i Zeitun, ett kvarter i Gaza City på Gazaremsan. Han kom att bo där under sitt korta liv tillsammans med sina föräldrar Fayek och Anam och sina åtta syskon. Enligt The Washington Post var Odeh en "våghalsig yngling" som tyckte om att utföra riskabla stunttrick, en gång hoppade han över två och ett halvt meter mellan fasaderna på två fyravåningshus. (källa)
  6. Kvarteret Granen på Vasagatans södra sida bebyggdes med 14 ordinära hyresfastigheter 1882–92 på det gamla landeriet Ulriceberg. Byggnadsverksamheten var först koncentrerad till Viktoriagatan och Vasagatan med fyravåningshus och följdes av femvåningshus mot Karl Gustavsgatan–Engelbrektsgatan. Sex fastigheter – uppförda under åren runt 1890 – förenades två och två i ombyggnadsprojekten Granen 1, 2 och 3. Fastigheten Vasastaden 15:17 (f.d. 15:8 och 15:9) bebyggdes sist i kvarteret. Byggnaderna uppfördes 1892 av byggmästare Anders Johanson och hans son Johan A. Forshell. Anders Johanson från Forshälla socken i Bohuslän hade gjort snabb karriär inom byggnadsfacket i Göteborg under 1870- och 80-talen. Han tillhörde de få medelstora byggmästare, som tidigt tog upp konkurrensen med de tyskfödda byggmästarna Philip Jacob Rapp, August Krüger och Joachim Dähn vid nyexploateringen på Hagaheden, de blivande stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg. Johan A. Forshell lät 1888 bygga Karl Gustavsgatan 23 för egen räkning. Fyra år senare slog sig far och son ihop och uppförde varsin byggnad på de lediga granntomterna i hörnet av Karl Gustavsgatan och Engelbrektsgatan. (källa)
  7. Året därpå flyttade man till Brännkyrkagatan för att 1906 disponera större lokaler på Hornsgatan varvid verksamheten kunde utökas. 1911 uppgick antalet barn till 30 och elevantalet till 20. Stockholms stadsfullmäktige upplät en tomt i Stadshagen på Kungsholmen till sällskapet, och genom gåvor och donationer kunde byggkassan säkras. 1915 började resandet av ett fyravåningshus enligt arkitekten Rudolf Arborelius ritningar. Det stod inflyttningsklart år 1916. (källa)
  8. År 1872 köpte Knut Almgren ett äldre sidenväveri i kvarteret Laxen. I detta här kvarter byggde han senare ett fyravåningshus som även inrymde ett väveri. Under 15 års tid drevs Almgrens väveri på fyra närliggande platser. Almgrens siden kunde mäta sig i kvalitet med det importerade sidentyget från Tyskland och Frankrike. Fram till sekelskiftet var det bra avsättning på siden från väveriet och det var representerat på flera ledande utställningar, bland annat på Chicagoutställningen 1893, här med nyskapade mönster för möbeltyger. Till världsutställningen i Stockholm 1897 vävdes en kopia av sidentyg från möbler från Almgrens sommarställe, 1700-talsgården Svindersvik, som var familjens sommarnöje från 1863 fram till 1949. (källa)
  9. Bageriet byggdes om 1911 och upptog då hela egendomen, ett fyravåningshus samt ett femvåningshus. Bageriet hade nu de modernaste hjälpmedel som existerade inom branschen under tiden. I spisbrödsbageriet, som var placerat i en av de överstavåningarna, fanns roterande ångugnar, där degkakorna sattes in i ena ändan för att sedan komma fram färdiga på andra. Förutom dessa moderna ugnar, som uppvärmdes med varmvatten samt upplystes av elektriskt ljus, fanns praktiska degknådningsmaskiner, marmorbord för utbakning av brödet, kakelväggar och stengolv, varu- och personhissar, anordningar som underlättade arbetet och möjliggjorde att hålla arbetslokalerna snygga och rena. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.