Vad betyder och hur uttalas färgexplosion
Färgexplosion uttalas färg|ex|plos|ion.
Ordformer och varianter av färgexplosion
Singular
- färgexplosion
- obestämd grundform
- färgexplosions
- obestämd genitiv
- färgexplosionen
- bestämd grundform
- färgexplosionens
- bestämd genitiv
Plural
- färgexplosioner
- obestämd grundform
- färgexplosioners
- obestämd genitiv
- färgexplosionerna
- bestämd grundform
- färgexplosionernas
- bestämd genitiv
Färgexplosion är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet färgexplosion
En serie med fyra av hans målningar används ofta som exempel i psykologiböcker för att visa förändringen i hans stil, från vanliga teckningar till psykedeliska färgexplosioner, under det att hans psykiska tillstånd försämrades med tiden. Verken skapades dock inte i den ordning som de vanligen presenteras i.
När Ekedahl ställde ut för andra gången i sitt liv 1998, samma år som han fyllde 90 år, väckte det en berättigad sensation. Hans utställning var en färgexplosion som med ens ställde honom i främsta ledet bland skildrare av det östgötska landskapet. Under mer än 60 år hade han samlat sina målningar som skissmaterial, oftast liggande i högar med måleri på båda sidor av duken. Endast ett fåtal personer hade sett hans måleri i ateljén och han hade hållit sig väl dold för utomståendes granskande blickar. Han växte upp i Linköping och gick på den Tekniska skolan i staden. Som ung tecknade och målade han och gjorde tidiga illustrationer, som han sålde till bland andra Östgöta Correspondenten. Efter två år på Konstskolan fortsatte Ekedahl på Konstakademien 1930. Där hade han i början Gösta von Hennigs som lärare och senare kom han att tillhöra Otte Skölds elever i måleri, medan Albert Engström var hans lärare i teckning. För Hökerbergs förlag gjorde han en rad bokomslag, vilket hjälpte upp ekonomin. Det var den blonda färgromantiken i Matisseskolans efterföljd med det svenska landskapet som motiv, som Ekedahl i likhet med sina generationskamrater sökte sig till. Några målningar från ateljén i Gamla stan med Västerlånggatans myllrande liv eller hustakens mångfald av former visar en påfallande frihet i form och rytm, som tillsammans med hans fria sätt att behandla färgen gör dessa målningar till ypperliga exempel på hans självständighet som målare. I en målning med blå hustak har den expressiva färgbehandlingen nästa blivit våldsam liksom i Kärna kyrka, där den vita kyrkans fasta form bryts av solljus och skuggor i en kraftfull färgskala. Det är starka målningar som kan jämföras med Göteborgskoloristernas men också med en tidigare generation färgexpressionister som Tor Bjurström och Gösta Sandels.
