Vad betyder och hur uttalas färgspektrum
Färgspektrum uttalas färg|spektr|um.
Ordformer och varianter av färgspektrum
Singular
- färgspektrum
- obestämd grundform
- färgspektrums
- obestämd genitiv
- färgspektrumet
- bestämd grundform
- färgspektrumets
- bestämd genitiv
Plural
- färgspektrum
- obestämd grundform
- färgspektrums
- obestämd genitiv
- färgspektrumen
- bestämd grundform
- färgspektrumens
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer singular
- färgspektret
- bestämd grundform
- färgspektrets
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer plural
- färgspektra
- obestämd grundform
- färgspektras
- obestämd genitiv
- färgspektra
- bestämd grundform
- färgspektras
- bestämd genitiv
Färgspektrum är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet färgspektrum
Färgspektrum utgörs av en kontinuerlig övergång mellan olika våglängder, det finns dock inte något allmänt vedertaget sätt att dela in det i olika färger. Ett av många förslag till indelning visas i boxen härintill, som också visar strålningens frekvens uttryckt i terahertz (THz). Det våglängdsspann som kallas orange varierar mellan olika källor och kan som mest sträcka sig mellan cirka 590 och 640 nanometer (nm). Strålning med närmast längre våglängd ger upphov till röd färg, och med närmast kortare våglängd till gul färg.
Rödvioletta färger ("purpurområdet") finns inte med i färgspektrum och kan alltså inte åstadkommas genom någon enskild strålningsvåglängd (monokromatiskt ljus) utan förutsätter att olika våglängder blandas.
Våglängdsangivelserna för olika färgområden i spektrum varierar mellan olika källor, ett exempel visas i boxen härintill. I normala fall är det dock en blandning av olika våglängder som får oss att se en färg. Elektromagnetisk strålning med kortare våglängd än hos violett kallas ultraviolett och ger inte upphov till synintryck. Gränsen mellan violett och ultraviolett anges i olika källor till mellan 380 och 425 nanometer. Rödvioletta färger ("purpurområdet") finns inte med i färgspektrum och kan alltså inte åstadkommas genom någon enskild strålningsvåglängd (monokromatiskt ljus).
Färgspektrum – strålningen inom det område som kan ge synintryck.
CMYK-modellen används vid blandning av färg som läggs på papper eller annat material, det vill säga synliggörs genom reflekterat ljus där de återgivna färgerna beror på absorption av delar av det reflekterade ljusets färgspektrum. Till exempel ger en blandning av gul färg, som absorberar blått, och magenta, som absorberar grönt, en röd färg. Detta kallas subtraktiv färgblandning. Vid tryckning förutsätter detta att de olika färgskikten är transparenta.
Strålningen inom det område som kan ge synintryck kan delas upp i olika våglängder med t.ex. ett prisma, eller - som i regnbågen - i vattendroppar. När sådan strålning träffar en yta ser vi ett färgspektrum av kulörtoner från violett (kort våglängd) till rött (lång våglängd). Ljusets brytning i ett prisma undersöktes och presenterades först av Isaac Newton som också konstaterade att strålningen som sådan saknar färg. Övergångarna mellan olika färger är gradvisa men traditionellt brukar man dela upp spektrum i sju färger: Rött - orange - gult - grönt - blått - indigo - violett. Även andra indelningar förekommer, ett exempel visas i boxen härintill. Aktuell färgvetenskaplig litteratur utesluter ofta indigo och anger bara sex färger. Gränserna mellan dessa anges olika i olika källor, liksom gränserna för hela det våglängdsområde som ska kallas "synligt ljus". Flera viktiga färg- och ljusvetenskapliga verk avstår helt från att dela in spektrum i färgområden och nöjer sig med att ange gränserna för det strålningsområde som kan ge upphov till synintryck.
