Få Synonymer Betyder Uttal

• erhålla
• lite
• ringa
• åtnjuta

Hur används ordet få

1. Om jag finge som jag ville är en kuplett utgiven på stenkaka 1942, med text av Karl Gerhard och musik av Karl Olof Lagerkrans. (källa)
2. Förekommande konjunktiv i modern svenska är bland andra vore, finge, funnes (passivform till det i dag ovanligare funne), såge, bleve och dylika former. Märk också att formen kunde kan vara preteritum konjunktiv, men där formsammanfall skett med preteritum indikativ. (källa)
3. Sköldpadden nyttjades redan tidigt som prydnadsmaterial i österlandet och kom över Egypten till Rom, där man skattade den särdeles högt. Den bästa sköldpadden ficks av de ostindiska karettsköldpaddorna och utfördes huvudsakligen från Singapore. Sedan 1973 är all internationell handel med sköldpadd förbjuden enligt Washingtonkonventionen, när det inte handlar om antikviteter. Antikundantaget gäller föremål tillverkade före den 3 mars 1947. Sköldpadden, som till färgen är gul eller gulröd med svartbruna fläckar och strimmor, vann i värde, ju tätare och mera genomskinlig, ju färgstarkare och bättre tecknad den var. Den låter klyva sig och kan, upphettad, böjas eller sammanpressas efter behag. Hårdare och mera spröd än vanligt horn, fordrar den en försiktigare behandling, men förarbetas liksom detta medelst sågning, filning och polering. Den brukades till kammar, dosor, solfjädrar, knivskaft med mera. På grund av sitt höga pris eftergjordes den redan före förbudet på kemisk väg av horn, gelatinblad med mera. Genom betning med alkaliska blylösningar åstadkommer man även på simplare sköldpadd vackrare teckningar. (källa)
4. Efter att de norska stjärngossarna i århundraden uteslutande var knutna till katedralskolorna (i Oslo (Kristiania), Stavanger, Bergen och Trondheim) har det, troligen så sent som på 1800-talet, skett en kulturspridning också till andra städer och mindre orter längs kusten – från Halden till Vadsø. I övriga Norden har stjärngossespelet varit utbrett både i Danmark, Finland och längs hela kustremsan från sydvästra Sverige till nordöstra Norge. Fast utgångspunkten kan sägas vara en typisk urban tradition finns det också några få spridda belägg för stjärngossespel i mer rurala stråk runt Vänern och i enstaka inlandsbygder i Norge. (källa)
5. Palt äts oftast med smör och lingonsylt men det är också vanligt att köttfärs och stekt fläsk används som tillbehör. På vissa håll även med sirap. Till palt liksom till många andra mjölrätter är mjölk en vanlig dryck. Ett sätt att äta palt är att skära av toppen på palten och ta ut innehållet (fläsket). Sedan fyller man tomrummet med smör som får smälta. Detta kallas smörbrunn. Överbliven palt kan antingen värmas i vatten igen eller skäras i tärningar och stekas. Palt har även, då det ärätt tung mat, givit namn åt den dåsighet (som kan inträffa efter väl tilltagen måltid), vilken lokalt (i övre Norrland) kallas paltkoma (i Pite älvdal och i delar av Västerbotten benämns detta paltschwimen). Det finns även en paltsort som heter blodpalt där samma recept används fast man tillsätter blod vilket ger palten en mörkare färg med lite annorlunda smak. (källa)
6. Färskost är ett samlingsnamn för olika livsmedel tillverkade av oskummad sötmjölk, vilken upphettats till kokpunkten och därefter fåtts att koagulera genom att tillsätta surmjölk eller kärnmjölk. Därefter får massan ytterligare ett kort uppkok, vilket leder till att den koagulerade mjölken, sköret, fälls ut. Vasslan frånskiljs via droppning genom sil, och den resterande ostmassan pressas därefter samman till en kaka. (källa)
7. 6 juli påbörjades arbetet. Först uppsattes signaler på de berg som man fann tillräckligt höga och lämpligt belägna för att få goda trianglar. Signalen utgjordes av en kon av avkvistade trädstammar resta mot varandra. Sedan uppmättes vinklar mellan signalerna med hjälp av en kvadrant. På så sätt bildas en kedja av trianglar. Vinkelobservationerna var klara i början av september. (källa)
8. Koden infördes på Stockholmsbörsen 2005 och gällde för aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen, med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. Vid ett möte 2007 beslöt Kollegiet att genomföra en revidering av koden med sikte på att bredda dess tillämpning till att gälla alla svenska bolag med aktier noterade på en svensk reglerad marknad. Som inriktning av arbetet angavs att eliminera uppenbara svagheter och olägenheter i den befintliga koden enligt hittills gjorda erfarenheter, att förenkla och anpassa koden till de mindre börsbolagens förutsättningar utan att sänka ambitionsnivån för god bolagsstyrning samt att en förändring av den svenska koden borde underlätta – och i vart fall inte finge försvåra – en nordisk harmonisering av regler för bolagsstyrning. Till Kollegiets arbete med revideringen av koden adjungerades representanter för de berörda börserna. Totalt höll Kollegiet tio särskilda arbetsmöten för kodrevideringen och arbetsgruppen därutöver ett flertal möten och andra överläggningar. (källa)
9. Bokstäverna ģ, ķ, ļ och ņ används på lettiska och representerar palatala konsonanter. Gement ģ har den egenheten att cediljen placeras ovanför då den på grund av bokstavens form inte får plats under. Ur en typografisk synvinkel betraktas dock dessa diakriter som kommatecken. (källa)
10. En mycket tidig användning av mangandioxid var för avfärgning av glas. Ingredienserna vid glasframställning brukar vara mer eller mindre förorenade av järnföreningar. När järn förorenar glasmassan får glaset grön färg. Med en tillsats av lite mangandioxid oxideras järnet från tvåvärt till trevärt tillstånd och färgen blir svagt gul. Tillsätts mycket mangandioxid blir glasfärgen violett till brun. Detta nyttjas för att färga keramikglasyr. (källa)