Föreställa Synonymer Betyder Uttal

• presentera
• visualisera

Hur används ordet föreställa

1. Kramdjur kan ha nästan vilken form som helst. Ofta tillverkas kramdjur med förebild av olika djur i tecknade serier och TV-serier, till exempel Björne, Snobben, Babar, Monchhichi och katten Gustaf. Det finns även mer realistiskt sydda kramdjur, som liknar djur av den art de ska föreställa. (källa)
2. En läxa kan i svenskan också avse en lärdom som dras genom ett misslyckande eller att något går på ett sätt man i förväg inte kunnat föreställa sig. Ordet har funnits i svenska språket innan 1520 i betydelsen läsning, ett stycke ur Bibeln som läses vid gudstjänst. Från latinets lectio, läsa. (källa)
3. Fantasi i denna mening, som inte är begränsad till åtkomst av exakta kunskaper av kraven i praktisk nödvändighet, är upp till en viss punkt fri från objektiva begränsningar. Förmågan att föreställa sig själv i en annan persons ställe, är väldigt viktigt för sociala relationer och förståelse. Albert Eistein sade: "Fantasi ... är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omsluter världen.". (källa)
4. Förmågan kan även kallas "intentionalitet av andra graden". Första graden omfattar bara förmågan att vara medveten om sina egna tankar, medan andra graden alltså innebär att man kan föreställa sig någon annans uppfattning. (källa)
5. Julkrubban är ett vanligt julpynt i kyrkor och hem. Till julkrubban hör Jesusbarnet liggande i en krubba, jungfru Maria, Josef, och ofta herdarna med sina lamm, de tre vise männen med kameler samt andra djur såsom en åsna och en oxe, ibland även en ängel. Krubban är ofta satt i ett miniatyrlandskap som skall föreställa Betlehemstrakten, ibland med en palm till och en hängande stjärnsymbol som symboliserar Betlehemsstjärnan. (källa)
6. Vanliga antaganden inom naturvetenskapen är dels att verkan inte kan föregå orsaken, dels att allting har (minst) en orsak. I den antika filosofin (Aristoteles) finns också idén om teleologiska orsaker, vilket motsvarar vad vi närmast kan beskriva som syfte eller ändamål. I modern fysik finns idén att enskilda händelser på mikroplanet (exempelvis en atomkärnas till synes spontana sönderfall) är slumpmässiga, det vill säga inte låter sig förklaras som nödvändiga med hänvisning till någon lag. Frågan om det ändå meningsfullt går att föreställa sig någon orsak till dem är en av den moderna fysikens metafysiska tvistefrågor (debatten Einstein-Bohr). Denna tvistefråga anses ha avslutats genom att man experimentellt kunnat verifiera EPR-paradoxen. Under alla förhållanden kommer naturens lagbundenhet även på mikronivån till uttryck som lagbundna statistiska sannolikheter, vilka på makronivån ger sig tillkänna som omutliga orsaks-verkans-relationer av klassisk typ. (källa)
7. Ett litet spädbarn som bara är några veckor gammalt roas av föräldrarnas röst, mimik och kroppskontakt. Så småningom lär sig barnet att härma de vuxna genom sång- och fingerlekar, rim och ramsor. När barnen blir äldre, leker de gärna två och två eller i större grupper. Det kan handla om fri lek, rollekar eller mera organiserade lekar efter bestämda regler. Genom att iaktta och härma vuxna och föreställa sig olika situationer i vardagslivet lär sig barn nya färdigheter och förhållningssätt gentemot omgivningen. Inom ramen för leken lever sig deltagarna in i en fantasivärld och prövar roller som skiljer sig från det vanliga livet. Vissa lekar innehåller tävlingsmoment som går ut på att mäta styrka, snabbhet eller slagfärdighet, ofta på ett humoristiskt och skämtsamt sätt. Sällskapslekar ger deltagarna tillfälle att lära känna varandra under avslappnade former. Synen på barns lek som något onyttigt i motsats till arbetet förändrades under upplysningstiden på 1700-talet då intresset väcktes för leken som en effektiv metod för inlärning. När leken är som bäst ger den både spänning och skratt samtidigt som man lär sig något nytt. (källa)
8. Pepparkakor var vanliga i Tyskland och England. Nürnberg i Tyskland tillverkade många pepparkakor under medeltiden och har blivit något av ett centrum för pepparkakor. En teori är att pepparkakan kom till Sverige från Tyskland. I Tyskland tillverkades pepparkaksformar i trä på 1300-talet. Motiven kunde föreställa personer, vapensköldar eller ha religiösa anknytningar. (källa)
9. Pepparkakshusets delar brukar sammanfogas med smält socker. Husets takpannor och andra detaljer kan bestå av kristyr eller godis, särskilt non stop. På pepparkakshusets gård brukar man lägga bomullsvadd, som ska föreställa snö. Ibland placerar en tuss bomullsvadd i skorstenen för att efterlikna rök. Ofta bakar man pepparkaksdjur, pepparkaksgubbar och pepparkaksgummor som placeras kring huset för att representera boende. Genom att sikta florsocker över pepparkakshuset kan man efterlikna nysnö. (källa)
10. Den vanligaste bubblan är pratbubblan. Man brukar prata om två typer av pratbubblor: den ena typen används för figurer som är i bild, och den andra för sådana som ska föreställa vara ur bild. En figur som är i bild (en som är fullt eller mestadels synlig i bildrutan) får en pratbubbla med en "svans" som pekar mot talaren. (källa)