Förklaringskraft Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förklaringskraft

1. Reduktionism är ett vanligt synsätt inom vetenskap, i synnerhet naturvetenskap, på relationen mellan olika vetenskapliga grenar. Principer och lagar inom ett vetenskapligt ämne anses enbart vara en konsekvens av principer inom ämnen som betraktas som mer grundläggande, samt av ämnets förutsättningar, definitioner och initialvärden. Inga holistiska eller mystiska principer tillkommer i egentlig mening på högre nivå. Emellertid möjliggör emergens att ett system som är mycket enkelt på mikroskopisk nivå kan uppvisa stor komplexitet när det studeras på makroskopisk nivå. Exempelvis anses kemins komplexa lagar enbart vara en konsekvens av fysikens relativt enkla lagar samt av de förutsättningar (temperaturer, tryck, osv) som krävs för att atomer ska kunna existera. Biologin anses på samma sätt kunna härledas ur kemin samt ur livets utvecklingshistoria på jorden, psykologin ur biologin samt ur människans biologiska och kulturella utveckling, sociologin ur psykologin, och så vidare. Naturvetare försöker formulera enkla lagar, samband och modeller med stor förklaringskraft, och har allt sedan antikens atomteori letat efter naturens minsta odelbara beståndsdelar. Synsättet innebär att all vetenskap skulle kunna reduceras till några grundläggande naturlagar inom fysik – en teori om allt som väntar på att bli upptäckt – samt till matematiska och logiska principer. Emellertid har forskare ännu inte lyckas formulera en konsistent teori som förenar grundläggande fysikaliska principer, och ingen har fullständigt lyckats härleda kemin ur fysiken, biologin ur kemin, etcetera. I praktiken kanske mänskligheten aldrig kan lyckas härleda sambanden på grund av att det är för komplext för att kunna observeras och förstås av det begränsade mänskliga intellektet. En icke-reduktionistisk uppfattning är att möjligheten finns att naturen aldrig fullt ut kommer att kunna låta sig beskrivas genom teorier som kan härledas ur matematik och logik, alltså att begränsningen ligger i själva vetenskapen. (källa)
2. Skolan är laissez-faire likt den Österrikiska ekonomiska skolan men skiljer sig på en viktig punkt, epistemologin. Till skillnad från den österrikiska skolans praxeologi så är Chicagoskolans anhängare positivister. De har en positivistisk syn på ekonomi där man anser att en teoris förklaringskraft endast kan ges av dess möjligheter att förklara empirisk data och göra korrekta prediktioner. Man är starka anhängare av den matematiska ekonomin och använder sig av ett keynesianskt ramverk för att uttrycka sina ekonomiska åsikter. Det är i detta ljus Friedmans uttalande om att "vi är alla Keynesianer nu" ska ses. (källa)
3. Sociologism är förklaringar av samhälleliga fenomen utifrån enbart en sociologisk modell, utan hänvisning till andra discipliner. Sociologismen är uppfattningen att sociala faktorer endast kan förklaras med andra sociala faktorer, och att exempelvis biologi, medicin och psykologi inte äger någon förklaringskraft för samhälleliga fenomen. Motsatsen till fenomenet, alltså där all typ av sociologisk insikt saknas, kallas asociologism. (källa)
4. Axel Hadenius studerade även medborgarnas välbefinnande i olika delar av världen. Ett av resultaten var att institutionella förhållanden visade sig ha betydande förklaringskraft. Studien publicerades i. (källa)