Vad betyder och hur uttalas förstasidesstoff
Förstasidesstoff uttalas första|sid|es|stoff.
Ordformer och varianter av förstasidesstoff
Singular
- förstasidesstoff
- obestämd grundform
- förstasidesstoffs
- obestämd genitiv
- förstasidesstoffet
- bestämd grundform
- förstasidesstoffets
- bestämd genitiv
Plural
- förstasidesstoff
- obestämd grundform
- förstasidesstoffs
- obestämd genitiv
- förstasidesstoffen
- bestämd grundform
- förstasidesstoffens
- bestämd genitiv
Förstasidesstoff är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet förstasidesstoff
Gerhard By Helskog, född 6 maj 1963, är en norsk journalist. För närvarande (september 2007) arbetar han med utrikesnyheter för TV2:s nyhetsprogram i Oslo. Han har gjort sig känd bl.a. genom sin undersökande journalistik om den norska hälsovården, kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap, och om norskt och utländskt spionage och avslöjandet av Stay behind-gruppens existens ("Norges hemliga här"). Journalistik knuten till förhållandena runt stortingspolitikern Jan Simonsen och om dopningsbeställningar till norska idrottstrupper blev förstasidesstoff på landets tidningar och ledde ända in till rättsväsendet. Helskog är också känd för en rad personporträtt. Det var för honom som Norges statsminister Jens Stoltenbergs syster för första gången berättade om sitt liv som narkoman.
Förödelsen i området var enorm. Hus, båtar, bryggor, vägar och odlingsbar jord hade sköljts bort. Olyckan blev förstasidesstoff i hela Europa. Hjälpinsamlingar i Norge gav 500 000 norska kronor, som skulle delas ut till de drabbade. Men i slutänden tyckte staten att det nog var i mesta laget, och hela summan betalades inte ut till de nödlidande.
I februari 1987 lämnade han befattningen som UD:s folkrättssakkunnige då han inte vann den socialdemokratiska regeringens gehör för sin i många avseenden väsentligt hårdare linje mot det kommunistiska Sovjetunionen. Hans "avgång i protest" var förstasidesstoff i flera tidningar. Han har i skrifter och böcker vänt sig emot den socialdemokratiska så kallade eftergiftspolitiken mot Sovjetunionen, mot det neutrala Sveriges dubbelspel i försvarspolitiken samt det neutrala Sveriges alltför intima relationer med kommunistiska länder och marxist-leninistiska befrielserörelser. Han kom således i stark motsättning mot de radikala kretsarna i Utrikesdepartementet, där han var departementets ledande expert på folkrätt och säkerhetspolitik. I samband med sin avgång från UD utträdde han även ur såväl Kungl Krigsvetenskapsakademien som Kungl Örlogsmannasällskapet, där han hade varit medlem sedan 1984 respektive 1975. Efter sin avgång från UD biträdde han i början av 1990-talet Lettland som expert i landets förhandlingar med det kommunistiska Sovjetunionen om tillbakadragandet av de sovjetiska trupperna från landet.
