Förstärkningsarbete Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förstärkningsarbete

1. Förstärkningsarbetena upptogs efter slaget, men verken hann inte heller denna gång bli mer än provisoriskt avslutade till 1704, då ryssarna den 27 april skar av Narvas förbindelse med sjön och den 29:e lade sig i 1700 års läger, som iståndsattes. Dagen därpå öppnades approacherna, men Horn försvarade sig med framgång fram till den 10 augusti, då ryssarna stormade och staden måste ges upp. Ryssarna deporterade majoriteten av invånarna och fullbordade härefter stadsbefästningarna, och underhöll dem ända till 1864, då de slopades. (källa)
2. 1527 slog blixten ner och förorsakade stora skador på borgen, speciellt på den inre delen av borgområdet. Detta gjorde att borgen var försvagad när den avsatte kung Kristian II belägrade Akershus mellan 1531 och 1532. Ändå stod borgen emot trycket. Stora delar av fästningens ordinarie besättning var ute på annan tjänstgöring, och endast 20–30 man var kvar i borgen när belägringen började. Detta var dock okänt för den numerärt överlägsne Kristian II då han ingick vapenvila med borgens hövitsman Mogens Gyldenstjerne. I mars året efter hävdes belägringen av styrkor från Danmark och Lübeck. Efter denna belägring förstärkes fästningen. En del av materialet till förstärkningsarbetena hämtades från Hovedøya kloster efter att detta hade raserats sommaren 1532. (källa)
3. Erik Mylon var son till mjölnaren Erik Matsson och bror till Mattias Mylonius. Efter studier vid Uppsala universitet reste han under några år till utlandet och studerade bland annat fortifikation och besökte de främsta befästningarna i Frankrike och Flandern. Återkommen till Sverige blev han 1655 placerad under Paul Würtz' befäl för vidare utbildning som fortifikationsofficer. Han placerades efter Arvid Wittenbergs infall i Polen i dennes generalstab som ingenjör och tjänstgjorde även som generaladjutant. Han ledde med framgång belägringsarbetena utanför Kraków 18 september - 8 oktober 1655, varunder han erhöll ett skottsår som kom att plåga honom under resten av livet. Efter stadens fall genomförde Erik Mylon omfattande förstärkningsarbeten på fästningen och befordrades till kapten vid Paul Würtz regemente. Han deltog med utmärkelse i den polska belägringen från mitten av oktober 1656 till 11 februari 1657 och den österrikiska belägringen 12 juli - 13 augusti 1657. Därefter medföljde han Würtz till Pommern i augusti 1657 och placerades som ingenjör i Stettin 1 oktober 1657. Under denna tid förstärkte han även försvaret av Greifenhagen, Wolin och Ueckermünde. Slutligen deltog han i försvaret av Stettin 6 september 1659 - 4 november 1659. Under belägringen ådrog han sig en sjukdom, varifrån han ännu 1660 inte tillfrisknat. Troligen repade han sig aldrig helt. Erik Biörenklou adlades 20 september 1662. (källa)
4. Flera nya skyddsrum sprängdes in i berget och i vissa offentliga byggnader iordningställdes skyddsrum för allmänheten, exempelvis i lokaler för Stockholms stadsmuseum. Hemskydd hade tidigare organiserats i fastigheterna och överståthållarämbetet ålade nu också fastighetsägarna att göra upp planer för skyddsrum i hyreshusen. I många fall satte man genast i gång med att utföra förstärkningsarbeten i källarna. Dessa mindre skyddsrum för mellan 25 och 50 personer skulle minst skydda mot instörtning av ovanför liggande hus, vara gassäkra och ha åtminstone två utgångar. Ett sådant skyddsrum fanns kvar i källaren av Köpmangatan 7 till långt in på 1960-talet. Vid flyglarm skulle även alarmering via speciella ringsignaler i telefonen och medelst sirener från hustaken ske. Denna sirensignal från hustaken finns fortfarande idag och kallas numera "Viktigt meddelande till allmänheten" och dess funktion testas med regelbundna mellanrum. (källa)
5. Pålarna pressas ner i marken med hydrauliska domkrafter. Vanligtvis används byggnaden som mothåll. Metoden används med fördel vid förstärkningsarbeten av en befintlig byggnad, då vibrationerna från slagna pålar kan skada konstruktionen. (källa)
6. Världskrigen gjorde att Öresund blev en befäst vallgrav. Speciellt under Andra världskriget låg trafiken nere och med tyska styrkor mindre än en mil från Sverige (undantaget riksgränsen mot Norge) genomfördes omfattande förstärkningsarbeten, inte minst den så kallade Per-Albinlinjen förändrade Skånes kustlandskap dramatiskt med bunkrar längs varje kilometer kust. Den omfattande smuggeltrafiken över sundet spelade en stor roll för den danska motståndsrörelsens insatser och många flyktingar räddades den här vägen till säkerhet. (källa)