Vad betyder och hur uttalas gravrättsinnehavare
Gravrättsinnehavare uttalas grav|rätts|inne|hav|are.
Ordformer och varianter av gravrättsinnehavare
Singular
- gravrättsinnehavare
- obestämd grundform
- gravrättsinnehavares
- obestämd genitiv
- gravrättsinnehavaren
- bestämd grundform
- gravrättsinnehavarens
- bestämd genitiv
Plural
- gravrättsinnehavare
- obestämd grundform
- gravrättsinnehavares
- obestämd genitiv
- gravrättsinnehavarna
- bestämd grundform
- gravrättsinnehavarnas
- bestämd genitiv
Gravrättsinnehavare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gravrättsinnehavare
Enligt svensk lag (SFS 1990:1144) skall för varje gravplats finnas en levande så kallad gravrättsinnehavare, vilken ansvarar för att graven hålls i gott skick, antingen genom egen skötsel eller genom avtal med respektive huvudman för begravningsplatsen. Gravrättsinnehavaren utses bland de efterlevande och fastställs genom avtal, då ett gravbrev utfärdas som bevis. Avtalet omfattar oftast rätt att bestämma vilka gravsättningar som får göras i aktuell gravplats och med tillstånd ordna för dess utsmyckning och omvårdnad. Gravrätt kan överlåtas enligt vissa regler. Den kan även anses förbrukad om uppenbar vanvård av graven föreligger, exempelvis om fastställda avgifter for grundskötsel inte betalas, och återgår då till kyrkogårdsförvaltningen. Om ingen finns som är innehavare, är gravrätten tyst eller vilande. Rätten till gravplats varar i 25 år, men kan förlängas.
