Vad betyder och hur uttalas grönling
Grönling uttalas grön|ling -en -ar.
Grönling betyder karpfisk.
Ordformer och varianter av grönling
Singular
- grönling
- obestämd grundform
- grönlings
- obestämd genitiv
- grönlingen
- bestämd grundform
- grönlingens
- bestämd genitiv
Plural
- grönlingar
- obestämd grundform
- grönlingars
- obestämd genitiv
- grönlingarna
- bestämd grundform
- grönlingarnas
- bestämd genitiv
Grönling är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet grönling
Grönlingen (Barbatula) är en taggfenig benfisk. Andra namn på den är gråmört, sandkrypare, smerler, smärling, smörling, stengrönling och tånglake. Namnet "grönling" tros vara en förvanskning av det västgermanska ordet gründling, vilket betyder 'grundlevande'.
Grönlingen förekommer i sötvatten i större delen av Europa, från Irland (där den är inplanterad) till Ryssland, utom på den Iberiska halvön och utom på Apenninska halvön. I bräckt vatten i Östersjön finner man den i Skärgårdshavet i sydvästra Finland och även söder om Edsviken i Stockholms län. I Asien sträcker sig utbredningsområdet från Ryssland i väster till Kina i öster, men grönlingen förekommer inte i södra Asien eller i Japan. Den föredrar strömmande vatten i bäckar och åar med stenig botten.
Den svenska grönlingen blir cirka 10–15 cm lång. Fiskerekordet kommer från Igelbäcken, Solna. Det exemplaret var 14,9 cm och vägde 28 g. I de nordöstra delarna av sitt utbredningsområde kan grönlingen uppnå en storlek av 21 cm och väga 200 g.
