Vad betyder och hur uttalas gudasaga
Gudasaga uttalas guda|saga.
Ordformer och varianter av gudasaga
Singular
- gudasaga
- obestämd grundform
- gudasagas
- obestämd genitiv
- gudasagan
- bestämd grundform
- gudasagans
- bestämd genitiv
Plural
- gudasagor
- obestämd grundform
- gudasagors
- obestämd genitiv
- gudasagorna
- bestämd grundform
- gudasagornas
- bestämd genitiv
Gudasaga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet gudasaga
Mistel växer oftast på lind i Sverige (78 % av över 20.000 undersökta mistlar i Sverige). I mellersta Europa är den vanligare och har iakttagits på nära nog vilket slags träd som helst, även barrträd. Att misteln är en snyltväxt framgår av att dess rot genomborrar trädets bark, med en syraetsande sugpropp, ett s.k haustorium. Detta tar flera år, då trädet medvetet kämpar emot, och skyndsamt förtjockar sin bark för att hindra parasiten. Om mistelgrodden tar sig igenom barken, (sker bara i ca 5 % av fallen) så tränger sig rötterna mellan barken och veden. Där sänks de likt änterhakar in i vedmassan. Växten har dock så mycket klorofyll att dess egen fotosyntes räcker för dess energibehov. Den räknas därför till halvparasiterna. Misteln tar bara vatten och salter av sitt värdträd. Den gynnas av ljus. Mistelns stamyta är tydligt grön och saknar korklager. Stammen behåller nämligen den tunna överhud som beklädde den under den första sommaren, i åratal. Mistelns utseende är vidare ganska säreget genom de upprepat parvisa, Y-formigt ställda grenarna, som utgår under varje blomställning och bär endast två motsatta blad per gren. Man kan då lätt åldersbestämma en mistel genom att räkna förgreningarna och sedan addera fem år för groningsprocessen. Här i ligger också det orimliga i att göra "en pil av mistel"! Något som förekommer i den Nordiska gudasagan, i myten om dråpet på Asaguden Balder. Sagan har här velat pröva lyssnarens skarpsinne.
Fädernas gudasaga, i Viktor Rydberg, Samlade verk XII, Albert bonniers förslag, 1898.
Till innehållet påminner verket om flera liknande gudasagor av ännu äldre datum från Orienten, där berättelsens röda tråd är en kamp mellan gudarna om världsherraväldet, och redogörelser för hur striderna påverkar människornas värld. Med den regerande gudens seger uppkommer och vidmakthålls rättvisan i världen.
