Vad betyder och hur uttalas harvpinne
Harvpinne uttalas harv|pinne.
Ordformer och varianter av harvpinne
Singular
- harvpinne
- obestämd grundform
- harvpinnes
- obestämd genitiv
- harvpinnen
- bestämd grundform
- harvpinnens
- bestämd genitiv
Plural
- harvpinnar
- obestämd grundform
- harvpinnars
- obestämd genitiv
- harvpinnarna
- bestämd grundform
- harvpinnarnas
- bestämd genitiv
Harvpinne är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet harvpinne
I de svenska landskapslagarna stadgas straff för stöld av harvpinnar, vilket visar att harven redan på medeltiden var ett viktigt redskap. Den vanliga formen under äldre tid var ett ramverk i trä, med ett antal i rader nerstuckna träpinnar, löst infogade för att lättare kunna följa en ojämn markyta. Trätenarna nöttes dock hårt och måste ofta ersättas. I slutet av 1700-talet började man därför smida harvpinnar av järn, vilka visade sig mycket effektiva särskilt på tyngre lerjordar. På 1770-talet uppfanns en harvtyp med trekantig ram och gåsfotsliknande harvpinnar. Typen spred sig till Sveriges grannländer där den kallades "svenskharv", medan den i Sverige kallades "klös".
I den andra Glia-byn resulterade grävningar i ett par hundra föremål. Det rör sig om bland annat 10 mynt fördelade över 350 år från 1400-talets första halva till 1763. I övrigt hittade man beslag till vagnar, delar av hjulringar, harvpinnar, glasskärvor, liar, yxor, koskällor, delar av kittlar, stora och små grytor, pannor, ullsaxar och delar av ett par handkvarnar. Husen var enkla, timrade stugor. Glasskärvor och blyspröjsar påträffas inte förrän då husgrunderna är uppförda vid 1700-talets slut och 1800-talet början.
