Havsmiljö Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder havsmiljö, varianter, uttal och böjningar av havsmiljö

Havsmiljö synonym, annat ord för havsmiljö, vad betyder havsmiljö, förklaring, uttal och böjningar av havsmiljö.

Vad betyder och hur uttalas havsmiljö

Havsmiljö uttalas havs|miljö och är ett substantiv.

Ordformer av havsmiljö

Singular

havsmiljö
obestämd grundform
havsmiljös
obestämd genitiv
havsmiljön
bestämd grundform
havsmiljöns
bestämd genitiv

Plural

havsmiljöer
obestämd grundform
havsmiljöers
obestämd genitiv
havsmiljöerna
bestämd grundform
havsmiljöernas
bestämd genitiv

Havsmiljö är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Havsmiljö på Engelska

  • marine environment

Hur används ordet havsmiljö

  1. Achenbach började sin utbildning under Wilhelm von Schadow i Düsseldorfs konstakademi. Redan vid 14 års ålder fick han sälja en målning. Åren 1832 och 1833 gjorde han med sin far resor till Rotterdam, Amsterdam och Riga och målade huvudsakligen havsmiljöer. Senare blev han elev till Johann Wilhelm Schirmer. Först tillhörde hans verk romantiken, men efter att han 1835 bosatte sig i München och träffade Louis Gurlitt ändrade han stil till realism. (källa)
  2. Rockor har en starkt tillplattad kropp och stora bröstfenor, som är sammanvuxna med huvudet. Munnen, näsöppningarna och fem pariga gälspringor finns på kroppens undersida. Bakkroppen är mycket smal i förhållande till kroppen, hos spjutrockeartade rockor ofta piskliknande. De flesta rockor lever i havsmiljö, men det finns många arter som lever i tropiska sötvatten. Kroppens ovansida har en färg som är anpassad till artens levnadsområde. Den kan vara alltifrån sandfärgad till svart, och ofta mönstrad med band och fläckar. (källa)
  3. Visby försågs med världens mest avancerade signaturanpassning för ytfartyg, vilket var en avsevärd förmågehöjning jämfört med tidigare svenska örlogsfartyg och även i jämfört med omvärldens fartygssystem. Samtliga operativa erfarenheter från anfall med attackrobotar och flygplan under 1960-80-talen tillsammans med framtidsstudierna pekade entydigt mot att förmågan att undgå eller försvåra upptäckt och målsökarlåsning tillsammans med passiva motmedelsåtgärder var de helt överlägset bästa sätten att undgå duellbekämpning i den marina operationsmiljö Visby vara avsedd att verka i dvs Östersjön och västerhavet, med dåliga väder- och siktförhållanden och en omfattande och komplex kust- och havsmiljö. (källa)
  4. Tsesisolyckan blev unik ur miljösynpunkt genom att den inträffade i ett område som var ovanligt väl dokumenterat när det gäller miljöförhållanden. Askölaboratoriet, Stockholms universitets marinekologiska forskningsstation, ligger inte långt ifrån olycksplatsen och personal från stationen kunde redan dagen efter olyckan samla in prover från såväl oljepåverkade som opåverkade platser. Tillsammans med särskild forskningspersonal från amerikanska National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) oljeteam, som dök upp några dagar efter olyckan kunde ett brett upplagt forskningsprogram igångsättas om effekterna av den utsläppta oljan på olika delar av havsmiljön. Finansieringen av verksamheten var i början oklar. Men de genomförda studierna, som pågick i mer än ett decennium resulterade i oerhört värdefull kunskap om vart oljan tar vägen i miljön och dess påverkan på olika delar av flora och fauna. Någon motsvarande studie hade inte genomförts tidigare. (källa)
  5. Spränghålsborrning från borrplattformar ner i berggrunden på havsbotten är en teknik som använts sedan början av 1900-talet för bland annat fördjupning av hamnar och viktiga infartsleder för att kunna ta in större fartygstonnage och för att reducera risken för grundstötning och påföljande skador på havsmiljön även vid miljöfarlig last. (källa)
  6. Gemensamma fiskeripolitiken (GFP), på engelska Common Fisheries Policy (CFP), är ett av Europeiska unionens politikområden som reglerar fisket inom unionen. EU:s fiskeripolitik syftar till att fastställa regler och kvoter för att uppnå ett hållbart fiske som inte skadar havsmiljön, övervaka hur nationella myndigheterna tillämpar regelverket, övervaka fiskeflottans storlek inom unionen, bidra med finansiering och tekniskt stöd till initiativ som kan göra näringen mer hållbar, hjälpa producenter, förädlingsföretag och distributörer att få skäliga priser för sina produkter, säkerställa hög livsmedelskvalitet avseende fiskeprodukter, stödja utvecklingen av vattenbruk, samt finansiera vetenskaplig forskning och statistikinsamling för att ge underlag för politiska beslut. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.