Hednatempel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hednatempel

1. Hallbyggnaden som stått på platån är en av de största järnåldersbyggnader man känner till i Skandinavien. Hallbyggnaden har varit av långhustyp med avsmalnande kortsidor, 50–60 meter lång, 12 meter bred och haft en sammanlagd yta av cirka 500 kvadratmeter. Den har mycket stora likheter med den nyligen funna närmare 50 meter långa och 14 meter breda hallbyggnaden på Askahögen norr om Vadstena i Östergötland. Så stora långhus hittas bara på tidens rikaste gårdar (t.ex. i Lejre) där de verkar ha fungerat som offentliga festsalar där religiösa och politiska gästabud firades. Dick Harrison och Kristina Ekero Eriksson har i boken Vikingaliv lagt fram teorin att hallbyggnaden kan vara det gäckande "hednatempel" som Adam av Bremen beskrev. (källa)
2. Inge uppges ha avsatts av svearna cirka 1084 för att han vägrade blota vid alltinget och ersattes hos svearna av Blot-Sven. Inge ska ha försökt kristna svearna vilket de inte uppskattade. Omkring år 1087 ska Inge ha dräpt sin konkurrent Sven, bränt hednatemplet i Uppsala och tagit tillbaka makten över hela Sverige. Hervararsagan meddelar. (källa)
3. Var templet legat var under lång tid omtvistat. Olaus Magnus placerade templet på Domberget där dagens domkyrka ligger, en teori som senare Johannes Bureus och Georg Stiernhielm och Johannes Messenius anslöt sig till. Martin Stenius försökte förgäves driva tanken på att templet skulle ha legat i Gamla Uppsala. Johannes Schefferus menade sig till och med kunna spåra delar av templet i dagens domkyrka i form av de kraftigare konstruerade delarna i muren som uppförts efter 1404 års ras. Han råkade här i konflikt med Olof Verelius, som å sin sida menade att templet legat i Gamla Uppsala och även han menade sig kunna spåra delar av hednatemplet i Gamla Uppsala kyrka. Avgörande för den senare teorins seger blev att Olof Rudbeck anslöt sig till Olof Verelius' tankar. Ännu på 1770-talet drev dock Johan Ihre tanken att dagens Uppsala var templets rätta plats. (källa)
4. Ett mycket omfattande arkeologiskt material har kunnat tillvaratas i området runt Uppåkra kyrka. De första fynden i Uppåkra fann man när en lada skulle byggas på 1930-talet. Det äldsta fyndet på platsen är en 4 000 år gammal grav. Fler än 20 000 föremål har hittats – brons, guld och silver blandat med offerben från djur och människor. Samlingen ben är unik. 1990 väckte några arkeologiintresserade amatörer från Bornholm intresset att få undersöka området med metalldetektorer. Tillsammans med arkeologiska institutionen i Lund gjordes en sådan metallsökning som omedelbart resulterade i mängder med fynd i det av plogen omrörda övre jordlagret. Fyndens mångfald och karaktär indikerade ett betydande maktcentrum. Med ekonomisk hjälp från Gad Rausing har utgrävningar därefter gjorts under flera år, varvid bland annat rester efter ett hednatempel och en större hallbyggnad grävts fram strax söder om den nuvarande kyrkan. Bebyggelse har existerat på platsen från omkring 100 e.Kr till slutet av 900-talet. Fynden tas om hand, förvaltas och visas av Historiska museet vid Lunds universitet. (källa)