Vad betyder och hur uttalas hemmansdel
Hemmansdel uttalas hemm|ans|del.
Ordformer och varianter av hemmansdel
Singular
- hemmansdel
- obestämd grundform
- hemmansdels
- obestämd genitiv
- hemmansdelen
- bestämd grundform
- hemmansdelens
- bestämd genitiv
Plural
- hemmansdelar
- obestämd grundform
- hemmansdelars
- obestämd genitiv
- hemmansdelarna
- bestämd grundform
- hemmansdelarnas
- bestämd genitiv
Hemmansdel är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet hemmansdel
Fullsutten ansågs, enligt en kunglig förordning 1864, den som med äganderätt eller åborätt innehade minst så stor hemmansdel att avkastningen gav möjligher till att betala full skatt. Genom kunglig förordning 1881 upphävdes detta minimum och klyvning medgavs till vilket hemmantal som helst och dessutom avsöndring till och med en femtedel av hemmanet.
Ursprungligen var Landala en hemmansdel under Krokslätt Nordgården i Örgryte socken, och herrgårdsbyggnaden låg intill den plats där Holtermanska sjukhuset senare uppfördes.
Hemmanet Rejmyre var länge ett bondehemman som ofta skiftade ägare. Det omnämns flera gånger under medeltiden, första gången i bevarade handlingar 1353 såsom Raegymørum och 1385 under namnet Reghinmyra. Då var det i Askeby klosters ägo, men såldes detta år till riksdrotsen Bo Jonsson (Grip). Knappt ett sekel efteråt, 1477, var det åter i klostrets ägo. Med tiden kom hemmanet att bestå av fyra hemmansdelar och lika många gårdar.
Byn Hörne omtalas tidigast i Håknäsbrevet från 1494, där en av de omnämnda tolvmännen från Umeå var Esbjörn från denna by. I början av 1800-talet konstaterade prästen Pehr Stenberg i sin Umebeskrivning att Hörne by bestod av 2 17/128 mantal men att bara två bönder hade små hemmansdelar av detta, eftersom det mesta innehades av Hörnefors bruks ägare och nyttjades av dess smeder och dagsverkare.
