Vad betyder och hur uttalas hemspråk
Hemspråk uttalas hem|språk.
Ordformer och varianter av hemspråk
Singular
- hemspråk
- obestämd grundform
- hemspråks
- obestämd genitiv
- hemspråket
- bestämd grundform
- hemspråkets
- bestämd genitiv
Plural
- hemspråk
- obestämd grundform
- hemspråks
- obestämd genitiv
- hemspråken
- bestämd grundform
- hemspråkens
- bestämd genitiv
Hemspråk är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet hemspråk
Hemspråk, det språk eller de språk som talas i hemmiljö, när detta skiljer sig från det språk som i huvudsak talas ute i samhället. Termen användes i det svenska utbildningsväsendet från 1968 (då hemspråksundervisning infördes) fram till 1996, då regeringen beslutade att begreppet skulle ändras till "modersmål" for att "lyfta fram betydelsen av undervisningen och markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan" (Utbildningsutskottets betänkande 1996/97:UBU12. Därför används idag termen modersmålsundervisning istället för hemspråksundervisning. Termen exkluderar dock undervisning i svenska språket, vilket vållar en hel del förvirring, eftersom svenska språket givetvis är modersmål för majoriteten av eleverna och "modersmålsundervisning" tidigare betytt undervisning i svenska. Begreppen "hemspråk" och "hemspråksundervisning" används dock fortfarande flitigt, både i tidningar och i daglig konversation, eftersom det på ett enkelt sätt kan särskilja undervisningen i minoritetsspråk och invandrarspråk från undervisningen i svenska.
Hemspråksundervisning har varit en omstridd fråga sedan den infördes. Argument mot hemspråksundervisning har spänt över ett vitt fält, från främlingsfientlighet till oro för hur barnen skall kunna tillägna sig god svenska om de lägger en del uppmärksamhet på ett annat språk, samt till ifrågasättande om verksamheten verkligen är nödvändig för många av de elever den riktar sig till. Bland kritikerna finns Lärarnas riksförbund, som sagt att det inte är övertygat om att påståendet att "goda språkkunskaper på sitt hemspråk främjar skolframgång" alltid gäller och definitivt inte om det sker på bekostnad av undervisningen i svenska , vissa sfi-lärare , samt Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap, som menar att invandrarbarn skulle vinna mer på förstärkt undervisning i svenska i stället för hemspråksundervisning.
