Synonymer till herravälde
Vad betyder och hur uttalas herravälde
Herravälde uttalas herra|välde.
Herravälde betyder tappa herraväldet över förlora kontrollen.
Ordformer och varianter av herravälde
Singular
- herravälde
- obestämd grundform
- herraväldes
- obestämd genitiv
- herraväldet
- bestämd grundform
- herraväldets
- bestämd genitiv
Plural
- herravälden
- obestämd grundform
- herraväldens
- obestämd genitiv
- herraväldena
- bestämd grundform
- herraväldenas
- bestämd genitiv
Herravälde är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet herravälde
Luftherravälde innebär att en stridande part i en konflikt totalt dominerar luftrummet med sina flygstridskrafter. För att ett luftherravälde ska anses som fullständigt ska dominansen vara så stor att den sida som har herravälde kan genomföra flyginsatser utan hinder, och att fientligt flyg inte kan genomföra flygoperationer.
Magnesia grundades i landskapet Lydien av joniska kolonister från Thessalien. Den nämns för första gången år 190 f.Kr., när seleukiden Antiochos den store i slaget vid Magnesia besegrades av den romerske konsuln Lucius Cornelius Scipio Asiaticus i allians med kung Eumenes II av Pergamon. Den blev en betydande stad under romerskt herravälde. Under striden mot Mithridates stödde staden Rom, och belönades av Sulla med att bli fristad. När den nästan totalförstördes i en jordbävning under Tiberius regeringstid lät kejsaren bygga upp den igen. Den blomstrade därefter så länge Romarriket bestod. Den apostoliske fadern Ignatius av Antiochia skrev ett av sina brev till församlingen i Magnesia.
De första stenbyggnaderna i Siyu i mitten av ön byggdes på 1400-talet. Från 1600-talet till 1800-talet var Siyu öns största stad. Tidvis stred orterna på ön med Lamu om herraväldet över arkipelagen, tills sultanen i Oman 1847 löste konflikten till Lamus fördel.
Enligt den historiska kristna teologin är Jesus "den förstfödde i hela skapelsen, ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter" (Kolosserbrevet 1:15-16). Trinitariska kristna menar att Kristus haft denna preexistenta tillvaro såsom Logos, det i världen verksamma Ordet (Johannesevangeliet 1:1-14). Antitrinitariska kristna påpekar att de flesta trinitarier skriver "Logos" med stor bokstav på vissa ställen för att de identifierar Ordet med Kristus och tror att ordet "logos" hänvisar direkt till Kristus, trots att ordet "logos" förekommer fler än 300 gånger i den grekiska grundtexten till Nya Testamentet. Den unitariske teologen Andrews Norton tyckte att "Guds kraft" var en bra översättning av ordet "logos". Sir Anthony Buzzard föreslår översättningen "plan", "mening" eller "löfte". Hugh Broughton översatte logos med "Guds tanke, plan och mening, i synnerhet som de förts till handling". Många lärda identifierar ordet med Guds visdom. Den kristadelfianska författarna Alan Hayward, Harry Whittaker och Andrew Perry beskriver detta i form av typologi av den nya skapelsen.
Ordet är besläktat med adjektivet rik, finns i alla germanska språk (till exempel fsv. riki, rige, fsax. rīki) och har rötter i urgermanskan, jämför även sanskr. rājyám, rāyàm, rājyam, herravälde, kungadöme, rike. Motsvarigheter till ordet finns på de flesta indoeuropeiska språk, till exempel i latin (rex) och regina och i forngalliska (rix), som i Dumnorix och Vercingetorix.
Genom att olika civilisationer har haft olika kännedom om sin omvärld kan flera olika civilisationer tillskrivas att de haft världsherravälde. Världsherravälden har oftast uppkommit av att en högutvecklade civilisation snabbt kunnat lägga under sig mindre utvecklade civilisationer och slagit ut jämbördiga konkurrenter. Dock har de flesta världsherraväldena begränsats till en större region, främst på grund av att civilisationer varit geografiskt avgränsade från varandra. Under 1800-tal uppnåddes en form av europeiskt världsherravälde, då stora delar av den kända världen koloniserades av europeiska stormakter. Dock bestod detta herravälde av flera olika aktörer som konkurrerade med varandra och agerade inte som en enhetlig aktör.
Riket Burgund bildades av burgunderna på 400-talet, vilket då sträckte sig från Dijon till Medelhavet. Därefter tog frankerna över herraväldet, som delade riket under 800-talet i övre och nedre Burgund. 933 införlivades hela Burgund i Arelat, och hundra år senare i Tysk-romerska riket. I den senare statsbildningen utgjorde Burgund ett hertigdöme som regerades av huset Capet, och sedan av huset Valois.
