Herrsida Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet herrsida

1. Den sida som leds av dansledaren är premiär herrsida. Motstående är premiär damsida. Vinkelrätt till höger om dansledaren är second herrsida och till vänster second damsida. I pardansen dansas alltid till höger om mötande. Beteckningen korsning betyder att paret håller varandras händer korsade under turen, medan delning betyder att man släpper varandra och passerar enskilt till höger om mötande. (källa)
2. Svenska bandyfinaler har spelats sedan 1907 på herrsidan och sedan 1973 på damsidan. Det spelas numera även svenska finaler i bandy för juniorer, ungdomar, skolor, veteraner och så vidare. Finalspelet i de olika indelningsklasserna pågår i en vecka, och avslutades länge med damfinal på lördagen och herrfinal på söndagen. Från och med säsongen 2007/2008 spelades dock både herr- och damfinalen på lördagen, medan P-19-finalen spelades på fredagskvällen. Damfinalen spelades vid lunchtid på lördagen, följd av ICA-finalen för femteklassare i grundskolan, och därefter herrfinalen. Resterande ungdomsfinaler, det vill säga P-17 och F-17, spelades på söndagen. (källa)
3. Västerås SK Bandyklubb, VSK Bandy, är Sveriges mest framgångsrika bandyförening på herrsidan och Sveriges största bandyförening gällande antal bandyspelande flickor/damer. A-lagen (dam och herr) spelar sina hemmamatcher i ABB Arena Syd som ligger på Rocklunda IP:s område. Västerås SK har spelat 34 SM-finaler i bandy för herrar exklusive två omspel. På damsidan har man spelat tre finaler. Den senaste var 2020 då man besegrade Skutskärs IF i en oerhört jämn och spännande match där VSK vände 1-3 till seger med 4-3 under matchens sista tio minuter. I och med SM-guldet 2020 var den så kallade trippeln klar då laget vunnit Svenska Cupen, World Cup och SM under en och samma säsong. Det är laget ensamma om att ha klarat av. Klubben har blivit svenska mästare i bandy för herrar 20 gånger och är därmed de "mesta mästarna" inom svensk bandy. Den första SM-finalen spelades 1922 och förlorades med 2-3 mot IK Sirius. Första SM-titeln vanns året därpå då man besegrade IF Linnéa med 2-1. Säsongen 2015/2016 vann man sin 20:e SM-titel, då man slog Villa Lidköping BK med 5-2 på Tele2 Arena i Stockholm. (källa)
4. Sprintlöpningen på herrsidan har huvudsakligen dominerats av löpare med förfäder från Västafrika, och löpare från USA respektive Västindien har ofta varit mycket framgångsrika. På 400 meter har de 11 snabbaste tiderna genom historien noterats av löpare från USA. Vid början av 1980-talet hette de stora amerikanska profilerna på 100 meter Calvin Smith och Carl Lewis. Den stora utmanaren mot amerikanerna var kanadensaren Ben Johnson som vann den spektakulära OS-finalen i Seoul 1988. Han var emellertid dopad och guldet gick i efterhand till Carl Lewis. Vid början av 1990-talet kom en ny generation sprintrar fram, de främsta namnen var amerikanen Leroy Burrell, kanadensarna Donovan Bailey och Bruny Surin, britten Linford Christie och Trindidas Ato Boldon. I samband med världsmästerskapen 1997 slog en ny ung amerikan igenom som blev sprintlöpningens nya stjärna nämligen Maurice Greene som kom att dominera sprintlöpningen fram till de olympiska spelen 2004 då ännu en ny generation sprintrar kom, anförda av amerikanerna Justin Gatlin, Tim Montgomery samt jamaicanen Asafa Powell. På 200 och 400 meter var under 1990-talet den stora stjärnan Michael Johnson, som då var fullständigt överlägsen på distanserna. På senare år har en ny generation kommit fram främst amerikanerna Tyson Gay samt Jeremy Wariner som båda närmat sig de "omöjliga" världsrekord som Michael Johnson presterade. Kortdistanslöpningen för herrar domineras sedan 2008 fullständigt av jamaicanen Usain Bolt. Vid OS i Peking 2008 tog han tre guld, på 100 m, 200 m och tillsammans med Jamaicas landslag i korta stafetten. Under Friidrotts-VM i Berlin 2009 upprepade han bravaden, och reducerade dessutom kraftigt världsrekorden på 100 och 200 m. Bolt representerar en ny typ av sprinter, lång och gänglig och utan den våldsamt övertränade överkropp vi har vant oss vid att se. (källa)
5. Sverige har under 1900-talet haft framgångar på herrsidan genom hinderlöpare som Tore Sjöstrand och Anders Gärderud. Gärderud slog världsrekord vid OS-finalen 1976 med en tid på 8.08,02. Världsrekordet stod sig i två år och som svenskt rekord ända fram till 2007 då Mustafa Mohamed på 31:a årsdagen sprang på 8.05,75. (källa)
6. Utomhus slog konstgräset igenom i början av 2000-talet, oftast till träningsplaner och för spel i de lägre serierna och korpfotbollen. Pionjärer på konstgräsarenor för elitspel utomhus har varit Gammliavallen i Umeå, Behrn Arena (Eyravallen) i Örebro, Idrottsparken i Sundsvall, och Borås Arena. IF Elfsborg blev 2006 första klubb på herrsidan med konstgräs på hemmaplan att vinna SM-guld. På damsidan blev Umeå IK första SM-vinnare på konstgräs 2005. Örebro SK var det första lag i Allsvenskan att spela på konstgräs som ordinarie underlag säsongen 2003. GIF Sundsvall blev den andra klubben 2004 (dock spelade GIF Sundsvall två hemmamatcher i Allsvenskan på konstgräs redan 1991, på Västhagens IP, då ordinarie arena byggdes om). (källa)
7. Landhockeyns kvalité höjdes i flera andra länder och detta har sedan 1970-talet återspeglats i spridningen av OS-medaljer. Bland annat klev på herrsidan Nya Zeeland och Australien fram tillsammans med europeiska länder som Tyskland och Nederländerna och från Sydamerika Argentina. På damsidan har Tyskland, Nederländerna, Australien och Argentina dominerat. (källa)
8. Slutspel i utslagsform efter det reguljära seriespelet i länderna är framför allt vanligt i lagspel som bandy, basket, handboll, innebandy, ishockey och volleyboll. I fotboll brukar i europeiska länder det lag som vinner serien i ett land bli nationsmästare. Dock spelas i vissa fall en så kallad slutspelsserie, som till exempel Mästerskapsserien i Sverige 1991 och 1992. Sverige har även experimenterat med slutspel i utslagsform i fotboll, på herrsidan 1982-1990 och på damsidan 1998-1999. Även i Finland har liknande experiment gjorts. I Danmark meddelade man i juni 2015 att man systemet där skulle införas från säsongen 2016/2017. (källa)
9. På herrsidan används begreppen poängkung, skyttekung, målkung och assistkung, medan damerna talar om poängdrottning, skyttedrottning, måldrottning och assistdrottning. (källa)