Hjälpverksamhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hjälpverksamhet

1. Svenska frivilligorganisationer, som sysslar med insamling av medel för bland annat välgörenhet, samverkar inom Frivilligorganisationernas insamlingsråd. Svensk insamlingskontroll erbjuder så kallade 90-konton till svenska organisationer för insamlingar, och kontrollerar att en viss andel av de insamlade medlen når fram till hjälpverksamheten. (källa)
2. Hans korrespondens under andra världskriget med utrikesminister Christian Günther gav regeringen ytterst viktig information, han kunde berätta för regeringen redan i mars 1940 att Norge och Danmark skulle invaderas, vilket inträffade 9 april samma år. En av hans viktigaste informanter i Berlin var statssekreteraren i utrikesministeriet, Auswärtiges Amt (till 1943), friherre Ernst von Weizsäcker. Från att ha varit omåttligt populär bland statsråden, sjönk Richerts stjärna efter den tyska invasionen av Danmark och Norge den 9 april 1940. Efter invasionen var det Richert som informerade regeringen om Tysklands, genom Joachim von Ribbentrop, ökade krav bland annat om att transportera vapen genom Sverige till Norge. Richert ansåg det vara säkrare för Sverige att ge bifall då han ansåg att Sverige saknade militär styrka att stå emot ett anfall. En av Richerts starkaste kritiker, Sven Grafström, menade att Richert var protysk, något som senare tillbakavisats av bland andra Olof Rydbeck. År 1941 hävdade Richert att det var av "svenskt livsintresse" att påverka opinionen i protysk riktning, och tidigare, efter tyskarnas invasion av grannländerna, hade Richert förespråkat transiteringar genom landet (tidigare än det slutligen skedde), och förmodligen gick regeringen endast med på permittenttrafiken för att Richert eftertryckligt varnade för följderna om de nekade. Det hävdas att det är Richert som var kraften bakom att regeringen undertryckte kritik mot Tyskland i svenska medier, främst Torgny Segerstedts ledarartiklar. Vid krigsslutet förberedde han hemförandet av tillfångatagna norrmän och inledde den svenska hjälpverksamheten. (källa)
3. Ett av de mest omtalade av kyllren är Gustav II Adolfs. Efter hans död fördes det som krigsbyte till Österrike. 1920 återbördades det till Sverige som ett tack från Österrike för svenska Röda korsets hjälpverksamhet under och efter första världskriget i Österrike. Det återfinns numera i Livrustkammaren. (källa)
4. De ovannämnda konventionerna reglerar befogenheter och skyldigheter för den ockuperande staten mot civilbefolkningen i det ockuperade området. Den ockupanten skall överta ansvaret för liv, hälsa, egendom och uppehälle. Befolkningen i det ockuperade området behåller sin statstillhörighet/medborgarskap och lyder under sin gamla regering men är också skyldiga att följa ockupantens ordningsregler. Ockupationsmakten kan tillsätta egen polisstyrka i området. Tvångsförflyttning av befolkningen till annat land får ej ske, utom från stridszon, ej heller får den ockuperande statens befolkning flytta in i området. Militärtjänst liksom tvångsarbete utomlands får ej ske. Inhuman behandling, som tortyr, repressalier, bestraffning för handlingar som skedde före ockupationen, kollektiv bestraffning får ej ske, liksom plundring, förstörelse av egendom. Sjukvården skall tillhandahållas liksom röda korsets hjälpverksamhet skall tillåtas och underlättas, liksom humanitära hjälpsändningar. (källa)
5. Ett annat exempel är skattereduktion för penninggåvor där möjlighet ges att göra avdrag (upp till 25 procent skattereduktion, max 1500 kronor) för gåvor till godkända gåvomottagare med inriktning att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. 2013 gav över 761 000 personer tillsammans 1,3 miljarder kronor, att jämföra med 2012 då knappt 627 000 personer tillsammans skänkte 960 miljoner kronor. (källa)
6. Sånger för livet. 3 – live i Globen, Svenska journalens läkarmission och hjälpverksamhet, 2001. (källa)
7. Kyrkans lokaler blev också utspisningsplats för tusentals barn varje dag, vilka här fick äta av den så kallade "svenskesuppen". Det fanns också fyra vackra minnen av denna utspisning. Kyrkfönstren, som förstördes i bombattentatet 22 juli 2011, var en gåva från dessa barn och deras familjer som tack för vad kyrkan gjort för dem. De fyra fönstren hade bibliska motiv med bland annat barn och bröd. Under krigsåren blev förmodligen kyrkan och dess lokaler utnyttjade i en utsträckning man inte upplevt efteråt. Kyrkan och alla salarna var fyllda av deltagare i söndagsgudstjänsterna. På vardagarna kunde upp till sjutusen barn utspisas dagligen, vid sidan om all övrig aktivitet och hjälpverksamhet. (källa)
8. Allan Lind var engagerad i kristen hjälpverksamhet, först i Kyrkliga Polenhjälpen efter andra världskriget, sedan i Lutherhjälpen. Han var en utpräglad själasörjare men engagerade sig också för gudstjänstlivets förnyelse hän mot tidebönsgudstjänster under veckodagarna samt för ett ökat antal nattvardsmässor både söndagar och veckodagar. Han kom till en början att inta en konservativ hållning till prästvigning av kvinnor men ändrade uppfattning och tjänstgjorde småningom gärna med kvinnliga kollegor. (källa)
9. 1995 – Hagge Geigerts fredspris, för hennes hjälpverksamhet för mindre bemedlade i Polen samt sina ständiga resor i skolorna i Sverige där hon berättat om de fasansfulla krigsåren. (källa)
10. Bifrostorden är ett svenskt ordenssällskap grundat 1 april 1925 I Stockholm av Harald Åkerberg, P H Sjöblom, F Larsson och C E Kinman. Ordenssällskapets syfte är att bedriva hjälpverksamhet, att främja en sund livsåskådning och att bereda ledamöterna tillfälle till god samvaro. Man har även en till sig knuten kvinnlig organisation, Bifrostdamernas Riksorganisation (BDR). (källa)