Hjärtklaff Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hjärtklaff

1. Blåsljud är en medicinsk term för de ljud som kan höras med stetoskop när virvlar bildas i blodet som strömmar genom hjärtat. Det finns många olika saker som kan orsaka sådana virvlar, inte sällan beroende på hjärtklaffarna eller hål mellan hjärtrummen. Ljuden är ofta så typiska att en van läkare kan göra en bedömning om orsak och allvarlighetsgrad endast genom att lyssna till ljudets karaktär och dess utstrålning. Problemets storlek beror helt på vad orsaken till blåsljudet är. Många orsaker är dock helt harmlösa och påverkar inte personens hälsa överhuvudtaget. (källa)
2. Krokodiler kan kontrollera sitt eget hjärta, och det är en fördel när den skall befinna sig under vatten en längre tid. Krokodilen kan återanvända blodet och därmed utnyttja den sista lilla procenten syre. Detta sker när det inte är möjligt för krokodilen att andas. Krokodildjuren kan dirigera om blodet och få det att göra ytterligare ett varv genom kroppens artärer och ut i musklerna. Forskare som gjorde denna upptäckt satte in ett levande hjärta i ett konstgjort blodomlopp och gjorde upptäckten att krokodiler har speciella hjärtklaffar med tandformade taggar i den högra hjärtkammaren. Taggarna passar in i varandra, så att hjärtklaffarna kan fungera som en slags ventil. I vanliga fall är ventilen öppen, och allt syrefattigt blod pumpas ut i lungorna. Stängs den så kallade ventilen kommer ungefär en tredjedel av blodet istället att skickas genom en av huvudartärerna och ut i allt mindre artärer. Adrenalinet kontrollerar klaffarna. (källa)
3. Ekokardiografi eller hjärt-sonografi är en ultraljudsbaserad medicinsk undersökningsmetod för att studera hjärtat. Tekniken ger en omedelbar avbildning av hjärtat i olika vyer som kan sparas som stillbilder eller rörliga sekvenser. I kombination med Dopplerteknik kan man även visualisera blodföde i hjärtat med färgkodning av flödets riktning och hastighet. Man kan även mäta flödeshastigheter i olika delar av hjärtat, till exempel för att diagnosticera klaffsjukdomar, och med vävnadsdoppler kan man studera hur snabbt olika delar av hjärtat rör sig. Mer moderna varianter av ekokardiografi-utrustningar kan även skapa en simulerad tredimensionell realtidsvisning, som dock i jämförelse med den tvådimensionella realtidsvisningen har en nedsatt spatial upplösning. Ekokardiografi ger en precis, icke-invasiv och snabb bedömning av hjärtats funktion. En hjärtspecialist kan med denna metod bland annat snabbt bedöma hjärtklaffar, hjärtrummens dimensioner och graden av hjärtmuskelns sammandragningar. (källa)
4. Hos människor, andra däggdjur och fåglar är hjärtat delat upp i fyra hjärtrum: övre vänstra och högra hjärtrummen kallas för förmak (atria), och de bägge lägre kallas för kammare (ventriklar). Vanligen talar man om höger förmak och kammare tillsammans som högerhjärtat, medan motsvarande vänstra hjärtrum kallas för vänsterhjärtat. Fiskar skiljer sig genom att endast ha två hjärtrum, ett förmak och en kammare, medan reptiler har tre hjärtrum. I ett friskt hjärta flödar blodet endast åt ett håll genom hjärtat till följd av hjärtklaffarna, vilka förhindrar backflöde. Hjärtat omges av en skyddande säck, det så kallade perikardiet (eller hjärtsäcken), vilket även innehåller en mindre mängd vätska. Hjärtväggen består av tre lager: epikardiet, myokardiet, och endokardiet. (källa)
5. Stafylokockerna ger hud-, mjukdels-, skelett-, hjärtklaffs- och ledinfektioner, pneumokockerna ger lunginflammation och hjärnhinneinflammation, E. coli ger urinvägs- och bukinfektioner, streptokocker kan ge hud- och mjukdelsinfektioner, liksom hjärtklaffsinfektioner, enterokocker ger urinvägs- och bukinfektioner, meningokocker ger hjärnhinneinflammation och Klebsiella urinvägsinfektion. Pseudomonas kan ge sepsis hos bland annat patienter med svåra brännskador eller på annat vis nedsatt immunförsvar. Hos patienter som till exempel vårdas på intensivvårdsavdelningar förekommer även sepsis med koagulasnegativa stafylokocker (KNS) eller andra bakterier som normalt inte orsakar sjukdom. (källa)
6. Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas av friska från en annan människa, en donator. Numera går det att transplantera organ som njurar, lever, hjärta, lungor och bukspottskörtel. Det går även att transplantera andra vävnader som benmärg/stamceller, benvävnad, hjärtklaff, hornhinnor och hud. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som donerar sina organ (avseende vissa organ och vävnader från levande donator, men även efter sin död). (källa)
7. Inom medicin och vertebratanatomi betecknar valva/valvel en hjärtklaff eller klaffar i vener och lymfkärl. Klaffen består i huvudsak av bindväv. Se artikeln klaffsystem. (källa)
8. Detta kan bero på att själva muskelväggen är förtjockad, att hjärtrummen är utvidgade eller en kombination av de båda. Hos idrottare eller fysiskt mycket vältränade individer kan vanligen hjärtats muskulatur förtjockas något, men uttalad förstoring av hjärtat ses framför allt vid olika sjukdomar. Vanliga sjukdomar som kan ligga bakom hjärtförstoring är högt blodtryck, där hjärtat måste övervinna ett högre tryck när det pumpar ut blodet, fel på hjärtklaffarna där hjärtat antingen överbelastas med för stora blodvolymer eller måste pumpa ut blod genom en för liten klafföppning, hjärtsvikt eller sjukdomar i själva hjärtmuskelvävnaden, så kallade kardiomyopatier. (källa)
9. Det är viktigt att uppsöka tandläkare för att kontrollera om det finns en infektion, särskilt om man har medfött eller förvärvat fel på hjärtklaffarna, eftersom bakterier som får gro i tandköttet kan färdas med blodet till hjärtat, och där angripa delar av hjärtat, ffa dess klaffar. Då infektionen normalt läker ut av sig själv ordineras penicillin eller antibakteriell salva vanligtvis i de fall där besvären är anslutna till en allmän kroppslig påverkan såsom feber eller omfattande svullnad. Dessutom är det aktuellt med penicillin i de fall där patienten har ett dokumenterat hjärtfel eller nedsatt immunförsvar. Om värken och infektionen återkommer brukar man ta bort den värkande tanden, eller en tand i motsatt käke som ligger och trycker eller "biter" på visdomstanden. (källa)
10. Om en person uppvisar något av dessa tillstånd eller har kliniska tecken på livedo reticularis, sjukdom i hjärtklaffarna eller neurologiska fynd såsom påverkan av kognition eller skada på den vita hjärnsubstansen, så finns det anledning att misstänka antifosfolipidsyndromet. Förekomst av annan autoimmun sjukdom, speciellt systemic lupus erythematosis (SLE), ökar sannolikheten för sjukdomen. (källa)