Hur Synonymer Betyder Uttal

• hurdan

Hur används ordet hur

1. Tekniska förklaringar och anvisningar till mätningskungörelsen, TFA, var en i Sverige tidigare rådgivande skrift till den juridiskt bindande mätningskungörelsen(1974:339), utgiven av Lantmäteriverket, för hur mätning med instrument på marken, geodetisk mätning, mätning ur flygbilder, fotogrammetrisk mätning och framställning av kartor med mera skulle genomföras. (källa)
2. En livsåskådning eller livssyn är en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik. Övertygelsen kan vara politisk, religiös eller ideologisk och kan även vara färgad av vanföreställningar och vidskepelse. Livsåskådningen omfattar i regel också motiven för denna övertygelse eller föreställning, men de teorier och hypoteser som livssynen bygger på kan sällan bevisas. Empiriska belägg saknas därför oftast. Livsåskådningar innehåller därför oftast mer av tro än av kunskap. (källa)
3. Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar. Ordet används dels om det underliggande regelsystem som varje talare av ett enskilt språk omedvetet eller medvetet lärt in, dels om den gren av språkvetenskapen som studerar hur sådana regelsystem är uppbyggda och slutligen om beskrivningar av sådana regelsystem nedskrivna i till exempel en bok. (källa)
4. Genetik, (ärftlighetsforskning) ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. (källa)
5. Testet framställdes under 1900-talet av amatörpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Det bygger på den schweiziske psykiatern Carl Gustav Jungs teorier om psykologiska typer. Det är ett av världens mest använda personlighetstest trots att det saknar vetenskapligt stöd. Testet säljs i första hand som ett instrument för självkännedom och personlig utveckling och för att visa hur skillnaderna mellan människor kan tas tillvara. Andra användningsområden är grupputveckling, där en förståelse för olikheterna kan leda till att man undviker missförstånd och konflikter och att man kan dra nytta av gruppdeltagarnas olika styrkor. Modellen används också som en grund för att reflektera kring lärostilar, för att öka sin skicklighet i bemötande av personer med annan personlighetsstil och för att bli klar över den egna ledarstilen. Dock finns inget stöd för att Myers-Briggs-testet predicerar arbetsprestation, vilket gör det olämpligt att använda i rekryteringssammanhang. (källa)
6. En pionjär inom tänkandet som forskningsområde var den schweiziska utvecklingspsykologen Jean Piaget (1896-1980) som bland annat delade in logisk kompetens i fyra kvalitativt skilda utvecklingsstadier. Lev Vygotskij har som utvecklingspsykolog varit inflytelserik inom forskningen kring tänkande och språk och tal och hur kulturens verktyg påverkar utvecklingen. Inom psykoanalysen var Sigmund Freud en pionjär. (källa)
7. När var hur var den svenska upplagan av en allmän årsbok (ISSN 0347-3333) som gavs ut av Bokförlaget DN. Den första utgåvan gavs ut den 2 november 1944. Redigeringen avslutades 1 oktober och årsboken var en populär julklapp. Årtalet i titeln var det kommande årets, så att När var hur 2008 sammanfattade händelser från 1 oktober 2006 till 30 september 2007. Årsboken var indelad i ett tiotal avdelningar: årets händelser dag för dag, politik, ekonomi, samhälle, vetenskap, kultur, sport, faktaspecial och ett alfabetiskt register. Sverige-händelser märktes med "s". När var hur 2008, som utkom den 30 oktober 2007, var den sista som gavs ut. Den långvarigaste redaktören för verket var Bernt Erik Åke Himmelstedt, född den 4 juni 1944 i Södertälje stadsförsamling, Stockholms län, som ansvarade för årgångarna 1979–2000. (källa)
8. Sedan 1970-talet har flera religionsforskare undersökt religionernas relation till olika köns- och genusfrågor. Enligt Jonas Svensson har flera av dessa forskare fokuserat på kvinnors ställning och hur kvinnor förtryckts i religiösa kontexter. Enligt Svensson har även flera forskare intresserat sig för hur könsroller skapats och legitimerats i religiösa kontexter. Flera forskare har dock även intresserat sig för att studera och synliggöra hur kvinnor tolkar och tillämpar religiösa idéer i deras vardagliga liv. Marja-Liisa Keinänen menar att den kvinnorelaterade religionsforskningen kan uppdelas i två typer: "eländighetsforskning" respektive "värdighetsforskning". Det förstnämnda syftar till studiet av hur kvinnors förtryckts, ofta med utgångspunkt ur hur den religiösa eliten och de religiösa skrifterna uttryckt sig om kvinnor och vilka könsroller som existerar inom religionerna. Enligt Keinänen innebär ett sådant "masochistisk" syn på kvinnor att forskaren osynliggör kvinnors religiositet, som tar andra uttryck än den manliga religiositeten. Det Keinänen kallar "värdighetsforskning" har istället fokuserat på hur kvinnor tolkar, utövar och tillämpar sin religion. Värdighetsforskningen har enligt Keinänen bristen att den ignorerar de maktstrukturer som finns inom religionerna, då den fokuserar enhälligt på hur kvinnors upplevelser. Keinänen förespråkar därför ett mellanting mellan "eländighetsforskning" och "värdighetsforskning", där maktstrukturer synliggörs och analyseras, men utan att kvinnornas upplevelser, tolkningar och praktiker osynliggörs. Detta menar Keinänen är av stor vikt bland annat då kvinnor genom historien aktivt fört vidare och främjat det som av feministiska teoretiker betraktats som "kvinnofientliga" praktiker. Enligt Keinänen innebär en syn på de kvinnor för vidare "kvinnofientliga" praktiker som "hjärntvättade" att dessa kvinnors upplevelser och tolkningar av sin religion osynliggörs. (källa)
9. Särskilt när det gäller webbplatser och informationssystem har en del velat lyfta fram "hittbarhet" (eng findability) - det vill säga hur lätt eller svårt det är att hitta information - som en väsentlig del i användbarhet, eller som ett komplement. (källa)
10. Under en intervju kommer HR-proffsen också att fråga om tidigare anställning och skäl för att lämna jobbet. De gör detta för att förstå ditt arbetsbeteende och etik. Mot slutet av intervjun brukar den som blir intervjuad ges möjlighet att ställa frågor även om det oftast gå bra att göra löpande också. Det är också mot slutet det lämpar sig bäst att prata om fritidsintressen, hur företagskulturen ser ut och mer praktiska frågor. Att vara förberedd inför en intervju är väldigt viktigt för båda parter för att det ska bli ett lyckat möte. Att öva på vanliga intervjufrågor är bra men också att förbereda flera exempel på situationer då ens egenskaper framkommer. (källa)