Huslänga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet huslänga

1. Senare tillverkades betongelement klimatoberoende på fabrik och transporterades till arbetsplatsen. Metoden kortade, effektiviserade och industrialiserade byggandet avsevärt, och användes ofta i byggandet av större husområden här tiden. I modifierad form används metoden än i dag. Vid byggandet av skivhus ställdes ofta lyftkranarna, som skulle montera betongelementen, på räls, detta för att underlätta byggandet ännu mer. Huslängornas inbördes avstånd blev beroende av kranarnas räckvidd. Då rälsgående kranar kräver plan mark, plansprängdes terrängen och växtligheten togs bort. Nyplantering anlades sedan då byggnaderna färdigställts. Det var skillnad mot byggandet av förorter under exempelvis 1950-talet då man sökte bevara befintlig vegetation så långt som möjligt. (källa)
2. Smalhus är en variant av lamellhus, det vill säga en friliggande huslänga i flera våningar. Smalhusen kan ställas i kontrast mot tjockhusen som var den andra typen av lamellhus som slog igenom i europeiskt bostadsbyggande på 1930-talet. Tjockhus ansågs vara ekonomiskt fördelaktiga att bygga, med flera smålägenheter kring varje trapphus, men lägenheterna blev enkelsidiga med en mörk inre del. Smalhusen presenterades som en lösning för att åstadkomma bättre och ljusare lägenheter. Smalhus är omkring 6–12 meter breda med endast två lägenheter per trapplan. Lägenheterna sträcker sig från fasad till fasad för god solbelysning oavsett väderstrecken. (källa)
3. Varje huslänga fick två mörka trapphus med raka trappor som kunde betjäna fem lägenheter vardera. Till varje trapphus hörde även en hiss. I våningsplanen fanns ett utbud av mindre lägenhetsstorlekar, från ett rum med kokvrå till två rum och kök. Kökssnickerierna var platsbyggda. Samtliga lägenheter fick tillgång till en egen balkong. På båda vindar fanns sammanlagt fyra piskbalkonger (de lades igen i början av 2000-talet). Länkbyggnaden mot Knektvägen uppfördes i en våning med källare. I västra delen låg områdets panncentral och i östra delen ett tvätteri och en bostad för fastighetsskötaren. En större renovering utfördes på 1990-talet, bland annat byttes balkongplattor och -fronter och fasaderna ommålades. (källa)
4. År 1932 revs hela anläggningen och ersattes av nuvarande ekonomibyggnad som hade gestaltats av slottsarkitekten Ragnar Hjorth med huslängor kring en innergård. Nuvarande ekonomibyggnad omfattar 904 kvadratmeter. I samband med att Haga slott blev bostad för kronprinsessan Victoria och prins Daniel inhägnades ekonomibyggnaden tillsammans med slottet och dess närmare omgivning. (källa)
5. Stadsdelen Bagaregården började bebyggas på 1910-talet efter planer utarbetade av Albert Lilienberg. Nästa stadsingenjör för Göteborg blev Uno Åhrén, som gick drastiskt tillväga och rev upp Lilienbergs planer för Strömmensberg. Strömmensberg prospekterades först i slutet på 1930-talet, i funktionalismens anda, enligt planer av Gunnar Sundbärg. Stadsplaneringen av Strömmensberg blev godkänd 1938. Arkitekt Sundbärg hade i denna plan grupperat husen på ett sådant sätt, att de skulle ge lä åt kvarterens bostäder. För att gårdarna också skulle få sol byggdes sammanhängande huslängor kring dem. En butikslänga vid Sofiagatans nedre del kom att betjäna bostadshusen. Sofiagatan har fått sitt namn till minne av Oscar II:s gemål Sofia av Nassau. (källa)