Huvudord synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas huvudord

Huvudord uttalas huvud|ord.

Ordformer och varianter av huvudord

Huvudord är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet huvudord

Adjektiven har i svenskan tre huvudfunktioner, där de båda vanligaste är bestämningar till substantiv, antingen som 1) attribut till huvudordet i nominalfras eller som 2) predikativ till nominalfras. I dessa båda funktioner kongruensböjs adjektiven, i första fallet efter huvudordet i obestämda nominalfraser, i det andra fallet efter hela nominalfrasen. Adjektiven kan också med neutrumsuffixet -t användas som 3) adverbial, det vill säga som bestämning till verb. I vissa grammatikor klassificeras då adjektivet som ett adverb.

En avgörande skillnad jämfört med svenska adjektiv är att svenska adverb aldrig kongruensböjs efter sitt huvudord. Däremot kan vissa svenska adverb kompareras, liksom adjektiven.

Huruvida genitiven skall betraktas som ett kasus i standardsvenskan är omdiskuterat. Detta beror bland annat på att man ofta i modern svenska sätter ut genitivändelsen -s på det sista ordet i en nominalfras – i stället för på det substantiviska huvudordet. Genitivändelsen ‑s uppträder så vid exempelvis gruppgenitiv. Genitivändelsen får då gälla hela nominalfrasen och den beter sig alltså lite som ett självständigt ord (eller en klitisk partikel eller en frasklitika) – snarare än som en böjning eller kasus (se vidare: Kasus i svenska). Gruppgenitiv finns i uttryck som "mannen på gatans åsikter", och ändelsen ‑s kan fogas till icke‐nominala ord i talspråkliga vändningar som "grabben ovanpås".

Satserna i språket är uppbyggda av fraser, vilka i sin tur är uppbyggda av ord. Det syntaktiskt överordnade ordet i en fras kallas huvudord. Övriga i frasen ingående fraser eller ord är bestämningar till huvudordet. Termen huvudord brukar dock inte användas om den fras som innehåller det finita verbet, alltså predikatet, eftersom denna verbfras kan sägas representera själva satsen. Inte heller används termen huvudord i till exempel fall som Han köpte bilen obesiktigad, där det visserligen finns en syntaktisk (och semantisk) koppling mellan bilen och obesiktigad, men där dessa båda led likväl inte bildar en fras.