Häckplats synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas häckplats

Häckplats uttalas häck|plats.

Ordformer och varianter av häckplats

Häckplats är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet häckplats

Garfågelns främsta biotop utgjordes av fiskrika havsvatten. Innan den började jagas i större omfattning var den mycket talrik i Norra ishavets södra delar, i norra Atlanten och i Nordsjön. I största mängd förekom väl garfågeln vid Island och Newfoundland, vars av rasande bränningar omgivna små klippöar och skär beredde den trygga häckplatser. För att kunna ta sig i land krävde den en svagt sluttande strand och som häckningsplats föredrog den klippiga öar. Dessa preferenser utgjorde en stark begränsande faktor för lämpliga häckningslokaler. Troligen har det aldrig funnits mer än ett tjugotal öar med garfågelkolonier, varav åtta nu är kända, bland annat öar utanför Skottland, Newfoundland, Färöarna och Island. En koloni kunde bestå av tusentals individer. På Funk Island utanför Newfoundland kunde man i mitten av 1700-talet hitta uppemot 100 000 par som stod tätt ihop och ruvade sina ägg.

Vanliga häckplatser är fjällhedar, myrar, kalhyggen och stäppmarker. Det är vanligt att några par häckar nära varandra i en mindre koloni. Boet är en grop i marken. Honan lägger 3-5 ägg. Båda föräldrarna ruvar äggen och vaktar sedan fåglarna mot inkräktare. De kan till och med anfalla människor som kommer för nära boet. Den äter olika smådjur som den plockar på marken.

Stenskvättan är en väl spridd art i Skandinavien och förekommer ända upp på kalfjället. Den finns på sina häckplatser i Sverige mellan april till september.

Fisktärnan är mycket högljudd på häckplats. Den har flera läten som genomgående har en lägre tonhöjd än silvertärnans motsvarande läte. Bland annat har den ett kort, skarpt "kitt", snabba ramsor av hårda "kt-kt-kt-kt" och dess typiska "kjerri-kjerri-kjerri" där betoningen ligger på första stavelsen till skillnad från silvertärnans läte där betoningen ligger på sista stavelsen. Dess varningsläte är ett tvåstavigt skorrande utdraget och fallande "krrii-arrr" eller ett skarpt enstavigt "kjipp".

På häckplats är fjällvråken en ljudlig fågel, med vanligast ett ormvråkslikt jamande, men med gällare röst och något mer fallande i tonhöjd.

Markens genomsläpplighet för vatten varierar också kraftigt. På karstberggrund sipprar regnvattnet bort, och ytan torkar snabbt ut. På andra områden kan vattnet inte tränga djupare ner i jorden, och rester av silikatmorän kan även hindra det från att rinna av åt sidorna. Så uppstår fuktiga områden med yppig gräs- och buskvegetation. Det bildas även kalkträsk med slammiga mattor av mossorna Scorpidium scorpioides och Pseudocalliergon turgescens på botten samt stora bestånd av starr (Carex elata), vass (Phragmites australis) och ag (Cladium mariscus). Ibland bildas till och med grunda sjöar som Möckelmossen mellan Resmo och Stenåsa eller Knisa mosse vid Sandvik. På sommaren krymper visserligen sådana fuktiga områden ihop, men allt torkar inte ut helt och hållet, utom möjligen under de "katastrofsomrar" som infaller vart sjunde till tionde år. Sådana områden är ofta häckplatser för sjö- och vadarfåglar och rastplatser för tranor.

Sången som framförs på häckplats är en trestavig, rullande serie som framförs lugnt: "ka kly-rrii ka kly-rrii ka kly-rrii...", inte olik tjockfotens sång. Locklätet består av två till fem korta, snabba och klingande visseltoner, "vyvyvy", likt småspovens läte, men mjukare.