I praktiken Synonymer Betyder Uttal

• de facto

Hur används ordet i praktiken

1. Klassisk aktionsforskning utgår från idén att giltig kunskap är den kunskap som utvecklas genom handling. En kritisk framgångsfaktor är att det finns ett väl fungerande samarbete mellan forskaren och praktiken. Avsikten är att forskaren och praktiken (det vill säga de som i praktiken ska genomföra förändringen) ska komma till någon form av gemensam insikt om vad som är bästa sättet att uppnå önskad förändring. Detta sker enklast när arbetet sker i mindre grupper. Eftersom det finns ett nära samarbete mellan forskaren och praktiken så är det sannolikt att båda parter lär sig något av själva processen under forskningen. Aktionsforskarna hoppas att denna lärdom ska komma genom frivilligt deltagande och aktionsforskningstanken bygger på föreställningen att ny kunskap ökar intresset vilket stimulerar individen att själv lära sig mer. (källa)
2. Fullständigt isolerade system kan i praktiken inte existera (förutom möjligen universum i sin helhet), det kommer exempelvis alltid att finnas dragningskraft mellan ett system innehållande massa och kroppar utanför systemet. Emellertid kan många verkliga system betraktas som nästan isolerade under en begränsad, i vissa fall väldigt lång, tidsperiod. Med en sådan approximation kan ett verkligt system modelleras som ett isolerat. Detta underlättar vid matematisk modellering och kan ge fullt acceptabla idealiseringar av vissa naturliga fenomen. (källa)
3. I jämförelse med ministerierna i de flesta andra länder är svenska departement små och har relativt begränsade uppgifter. Här sköts merparten av statens uppgifter istället av statliga förvaltningsmyndigheter ledda av generaldirektörer (eller motsvarande). Myndigheterna styrs av regeringen som helhet, som också tillsätter dess chef. I praktiken sorterar varje myndighet emellertid under ett specifikt departement och rapporterar till en minister. Departementens huvuduppgifter är att bistå regeringen i skrivandet av propositioner och i styret av myndigheterna. (källa)
4. En av de första moderna marionettstaterna var Bataviska republiken som gjorde anspråk dels på formell självständighet och dels på folklig legitimitet på grund av det republikanska statsskicket. I praktiken var republiken dock en marionettstat till det revolutionära Frankrike. Efter att Napoleon Bonaparte utropat Franska kejsardömet etablerades åtskilliga nya marionettstater runtom i Europa allteftersom de franska arméerna erövrade nya territorier. (källa)
5. Även om rekommendationer inte ärättsligt bindande kan de i praktiken innebära ett politiskt förpliktande som gör att den eller de som rekommendationen riktar sig till frivilligt efterföljer den. Rekommendationer kan också ligga till grund för bindande unionsakter. Eftersom rekommendationer är icke-bindande kan de inte antas som lagstiftningsakter. (källa)
6. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är republikanska enligt sina partiprogram, men Socialdemokraterna har i praktiken inte drivit frågan sedan första halvan av 1900-talet. Vänsterpartiet motionerar varje år i riksdagen om att avskaffa monarkin, men motionen har hittills aldrig blivit genomröstad. Även ett antal enskilda socialdemokrater, miljöpartister och folkpartister motionerar årligen om republik. I riksdagen har det ofta funnits en majoritet för republik, även om frågan aldrig har ställts på sin spets. (källa)
7. I Sverige var sömmerskor ursprungligen en yrkesgrupp som låg utanför skråna. Formellt sett var det endast en skräddare med burskap som hade tillstånd att sy kläder, men i praktiken blev sömmerskorna en svår konkurrent vid mitten av 1700-talet. Vid denna tid var det vanligt att sy kläder hemma, och även om de förmögnare klasserna bar kläder i så komplicerade modeller att endast en utbildad skräddare kunde sy dem, var det i praktiken vanligare att sy om gamla plagg än att sy upp helt nya. Detta gjorde att sömmerskor blev allt värre konkurrenter till skräddarna, eftersom sömmerskornas officiella uppgift inte var att sy upp nya plagg utan att sy om gamla plagg, eller att endast sy delar av plagg. Under 1770-talet fanns det 175 sömmerskor i Stockholm, och år 1790 var endast tre av 114 skräddare i staden damskräddare. (källa)
8. Även om yttranden inte ärättsligt bindande kan de i praktiken innebära ett politiskt förpliktande som gör att den eller de som yttrandet riktar sig till frivilligt efterföljer det. Yttranden kan också ligga till grund för bindande unionsakter eller processer i Europeiska unionens domstol. Eftersom yttranden är icke-bindande kan de inte antas som lagstiftningsakter. (källa)
9. När en bank beviljar ett "lån" ökas behållningen på en kredittagares ("låntagares") konto i utbyte mot att denne försätter sig i skuld till banken och lovar att återbetala skulden till banken, med ränta. Detta innebär att banken i och med en ny kredit har skapat nya pengar, bankens balansräkning har ökat. Den typ av konto som banker vanligtvis ökar behållningen på i samband med sin kreditgivning kallas "avistakonto". Det är en typ av konto som innebär att kontoinnehavaren har rätt att kräva av banken att den, direkt på begäran, betalar kontoinnehavaren fysiska mynt och sedlar motsvarande beloppet på kontot. Sådana fordringar på banker fungerar i praktiken som pengar och räknas in i den officiella statistiken över penningmängd. Denna kategori av pengar brukar kallas "M1", till skillnad mot fysiska mynt och sedlar som ingår i kategorin "M0". Bankers skapande av nya pengar genom kreditgivning ökar den totala köpkraften i ekonomin, och stimulerar därmed den ekonomiska aktiviteten i samhället. Några få banker, bland annat JAK medlemsbank, fungerar på ett annat sätt och är varken vinstsyftande eller penningskapande. De flesta banker skapar dock pengar i samband med kreditgivningen. (källa)
10. Polyarki (från gr. poly 'många' och arkhe 'styre') är ett politiskt system där flera olika grupper konkurrerar om makten och där en stor del av den vuxna befolkningen genom val väljer vilken grupp som under en period har den högsta makten. Den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl introducerade begreppet 1956 i A Preface to Democratic Theory, där han preciserade polyarki som ett politiskt system där det råder relativt stor konsensus kring åtta centrala villkor för vad man i dagligt tal brukar kalla demokratiska processer. Villkoren behöver inte vara maximalt uppfyllda för att en organisation ska kallas demokratisk, utan är snarare mått på i vilken utsträckning majoritetsprincipen ("en person–en röst") tillämpas i praktiken. Enligt Dahl är majoritetsprincipen visserligen den omedelbara logiska konsekvensen av de normativa antaganden som ligger till grund för demokratibegreppet, men principen har begränsat användningsvärde i praktiken. De två normativa antaganden som är ekvivalenta med majoritetsprincipen är jämlikhetstanken (en. political equality) och folksuveränitetstanken (popular sovereignty). På så sätt är polyarki grunden för Dahls mer deskriptiva teori om vad demokrati är, alltså om vilka egenskaper som förenar de organisationer som vi i dagligt tal kallar demokratiska. I sitt originalutförande är de åtta villkoren dessa. (källa)