Vad betyder och hur uttalas idrottsplats
Idrottsplats uttalas idrotts|plats.
Ordformer och varianter av idrottsplats
Singular
- idrottsplats
- obestämd grundform
- idrottsplats
- obestämd genitiv
- idrottsplatsen
- bestämd grundform
- idrottsplatsens
- bestämd genitiv
Plural
- idrottsplatser
- obestämd grundform
- idrottsplatsers
- obestämd genitiv
- idrottsplatserna
- bestämd grundform
- idrottsplatsernas
- bestämd genitiv
Idrottsplats är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet idrottsplats
Hemmaplan – i lagsporter den arena eller idrottsplats där en idrottsklubb har valt att spela de matcher de äger rätten att sälja inträde till.
Hemmaplan är i lagsporter den arena eller idrottsplats där en idrottsklubb har valt att spela de matcher de äger rätten att sälja inträde till, så kallade hemmamatcher. I till exempel bandy, ishockey och fotboll äger eller långtidshyr klubbarna en arena, hemmaplan, i direkt anslutning till den stad eller ort där klubben verkar. Lagsporter spelas normalt i form av en serie där deltagande lag möter varandra två gånger, en gång på egna arenan, det vill säga hemmaplan, och en gång på motståndarens arena, vilket benämns bortaplan.
En idrottsplats eller idrottspark, förkortat IP, är en anordnad plats där man utövar sport/idrott. Ofta syftar ordet på en mindre utomhusanläggning för idrottsutövande, medan de större brukar kallas för arena, idrottshall/ishall eller stadion. En idrottsplats har ofta anläggningar som löparbanor, fotbollsplan, bandy och/eller utomhusrink för ishockey och konståkning. Ofta finns byggnader för omklädning och hygien. Idrottsplatser i Sverige sköts ofta gemensamt i kommunal regi. Kring 1920 fanns uppskattningsvis 400 idrottsplatser runtom i Sverige. Många idrottsplatser i Sverige har en historia tillbaka till sent 1800-tal, då bland annat Sveriges centralförening för idrottens främjande arbetade för att fler idrottsplatser skulle byggas.
