Indicium Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder indicium, varianter, uttal och böjningar av indicium

Indicium synonym, annat ord för indicium, vad betyder indicium, förklaring, uttal och böjningar av indicium.

Vad betyder och hur uttalas indicium

Indicium uttalas in|dici|um [-di´s-] och är ett substantiv indiciet indicier.

Indicium betyder:

tecken som tyder på ngt

Ordformer av indicium

Singular

indicium: obestämd grundform
indiciums: obestämd genitiv
indiciet: bestämd grundform
indiciets: bestämd genitiv

Plural

indicier: obestämd grundform
indiciers: obestämd genitiv
indicierna: bestämd grundform
indiciernas: bestämd genitiv

Indicium är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Indicium på Engelska

indication, index

Hur används ordet indicium

Indicium är en juridisk term för vissa omständigheter som är svagare än ett faktum, men ändå kan leda till att en anklagad i ett brottmål kan frias eller fällas. Tillsammans kan flera indicier användas för att styrka ett påstående, men är dock aldrig lika starkt som ett bevis.
I svensk rätt har indicium som särskild fackterm haft betydelse så länge som den legala bevisteorin gällde. Denna innebar att lagen stadgade regler som angav förutsättningar för så kallat "fullt bevis" (till exempel att två samstämmiga vittnesutsagor utgör fullt bevis).
När full bevisning inte kunde presteras utgjorde omständigheter och fakta indicier, som exempelvis kunde medföra att en tilltalad dömdes skyldig till brott. Genom den nya rättegångsbalkens införande av domstolars fria bevisprövning bortföll skälen för att i Sverige fortsättningsvis skilja mellan processuella bevis och indicier. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

inte som andra

Twitter Facebook