Industrinedläggning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet industrinedläggning

1. Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3 500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1 807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinedläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog inte ut helt i och med att nybyggnation upphörde utan fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som också drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annat SAB nife och Haldex, vilka båda härrör från Thulinverken, samt en del Av AB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden tio år, nu under namnet Cityvarvet. Det är inte längre ett fullskaligt nybyggnadsvarv, utan ett reparationsvarv med 200-300 anställda. (källa)
2. Viskafors har fått sitt namn efter Viskan som rinner genom samhället. Viskafors utvecklades från 1800-talet och framåt till en klassisk svensk bruksort inom textil- och gummiindustri. Det var det gynnsamma läget vid Viskan som gav orten dess industrier. Efter industrinedläggningar från 1970-talet och framåt har samhället alltmer blivit ett pendlarsamhälle till Borås. (källa)
3. Tillväxten föll kraftigt under åren 1976 och 1977. Det höga kostnadsläget samt svag efterfrågan resulterade i industrinedläggningar. För att dämpa lågkonjunkturen och rädda arbetstillfällen genomförde industriminister Nils G. Åsling stora subventioner till industrin, den så kallade industriakuten. Ett antal devalveringar genomfördes för att komma till rätta med höga kostnadsläget. År 1976 devalverades kronan med 3 procent mot den tyska D-marken, och under 1977 med först 6 procent och sedan 10 procent. Konjunkturläget tillsammans med strukturella problem medförde ett stort omvandlingstryck i delar av industrin. (källa)
4. I valet 1979 behöll de borgerliga makten. Fälldin-åren präglades av energi- och miljöpolitisk debatt, samt lågkonjunktur och strukturomvandlingar, med industrinedläggningar som följd. Den 23 mars 1980 hölls en folkomröstning om kärnkraften i Sverige. Även politiska kriser skedde, som till exempel ledde till att Ola Ullsten var svensk statsminister mellan oktober 1978 och oktober 1979. (källa)