Infektion Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet infektion

1. Vanligaste bakomliggande infektioner i Sverige är hepatit A, B eller C som alla orsakas av virus. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan de två andra smittar via blod och andra kroppsvätskor, främst genom smittade sprutor eller via sexuell kontakt. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula, och urinen kan bli mörkt rödaktig genom att färgämnet utsöndras via njurarna. Det finns vaccin mot hepatit A och B. (källa)
2. Likt andra könssjukdomar överförs gonorré genom oskyddad sex (främst vaginalt eller analt samlag men även via oralsex). Sjukdomen överförs då slemhinnorna får kontakt med varandra under den sexuella aktiviteten, men gonorré kan även överföras via slidsekret och sperma. Därför kan infektionen uppstå i ögon eller mun om dessa kommer i kontakt med könsvätskor. Det finns även en liten risk för smitta om fingrar med könsvätska vidrör en slemhinna, men den bakterie som orsakar gonorréinfektionen dör fort vid exponering för luft. Därför är risken för smitta via fingrar minimal. (källa)
3. Halsfluss (tonsillit, angina tonsillaris eller i finlandssvenska enbart angina) är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller av virus. Virusorsakade halsinfektioner behandlas med symptomlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika hjälper mot halsfluss som orsakats av bakterier så länge det inte finns resistensproblem. Inkubationstiden för halsfluss är 2–7 dagar. Angina (kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisering. (källa)
4. Halsont är en oprecis benämning på smärtor i halsen, oavsett om smärtorna beror på överansträngning eller bakteriella eller virala infektioner. (källa)
5. Harpest, eller tularemi, är en infektionssjukdom, zoonos (dvs en sjukdom som sprids mellan människor och djur), som klarlades i samband med ett misstänkt pestutbrott bland jordekorrar 1911. Året därpå isolerades bakterien från gnagare i Tulare County i Kalifornien och 1914 diagnostiserades första fallet hos människa. Bakterien har senare fått vetenskapliga namnet Francisella tularensis. (källa)
6. Palliativ vård inleds när det konstateras att en sjukdom inte kan botas och kan förväntas leda till döden, exempelvis många former av spridd cancer. I tidigt skede är det fortfarande aktuellt med livsförlängande behandling, exempelvis strålbehandling av dottertumörer. Detta skede kan vara kortvarigt men kan även pågå under en längre tid. I vissa fall kan det exempelvis vara möjligt behandla en spridd cancersjukdom så att individen upprätthåller en god livskvalitet under månader eller år. I sent skede inriktas behandlingen på symtomlindring, exempelvis smärtstillande läkemedelsbehandling. Det kan dock fortfarande vara aktuellt att behandla komplikationer. Exempelvis kan det vara motiverat att en cancerpatient i sent palliativt skede får en antibiotikakur för en infektion. I livets absoluta slutfas utsätts all behandling som inte är behjälplig för den mycket begränsade återstående livslängden. I denna fas avstås ofta från att försöka behandla komplikationer som infektioner eftersom ett förlängt lidande för patienten väger tyngre än en möjlig marginellt utökad livslängd. (källa)
7. Infektion: encefalit, meningit, abcesser. (källa)
8. CSV-provet undersöks för förekomst och typer av vita blodkroppar, röda blodkroppar, proteininnehåll och glukosnivå. Gramfärgning av provet kan påvisa bakterier vid bakteriell meningit, men frånvaro av bakterier exkluderar inte bakteriell meningit, eftersom de bara ses i 60 % av fallen, denna siffra minskar med ytterligare 20 % om antibiotika administrerats före provtagningen. Gramfärgning är också mindre pålitligt vid vissa infektioner såsom listerios. Bakterieodling av provet är känsligare (det identifierar organismen i 70–85 % av fallen), men det kan ta 48  timmar innan resultaten blir tillgängliga. Den vanligast förekommande typen av vita blodkroppar (se tabell) ger indikation om meningiten är bakteriell (oftast övervägande neutrofiler) eller viral (oftast övervägande lymfocyter), även om detta inte alltid är en tillförlitlig indikator under sjukdomens tidiga skede. I mindre vanliga fall är det eosinofiler som överväger, vilket bl.a. tyder på en parasit- eller svamprelaterad etiologi. (källa)
9. Hjärnan kan infekteras av bland annat virus, bakterier, protozoer och prioner. De vanligaste typerna av virusinfektioner i hjärnan i Sverige är herpesvirus och TBE (tick-borne encephalitis, det vill säga fästingburen hjärninflammation). Vid infektion med hiv ses ofta hjärninflammation. (källa)
10. En hjärnskada är en störning i hjärnans funktioner. En hjärnskada kan vara medfödd eller förvärvad. Den kan orsakas av till exempel fysiskt våld, infektion, tumör, syrebrist eller förgiftning. (källa)