Vad betyder och hur uttalas ingenjörsutbildning
Ingenjörsutbildning uttalas ingenj|örs|ut|bild|ning.
Ordformer och varianter av ingenjörsutbildning
Singular
- ingenjörsutbildning
- obestämd grundform
- ingenjörsutbildnings
- obestämd genitiv
- ingenjörsutbildningen
- bestämd grundform
- ingenjörsutbildningens
- bestämd genitiv
Plural
- ingenjörsutbildningar
- obestämd grundform
- ingenjörsutbildningars
- obestämd genitiv
- ingenjörsutbildningarna
- bestämd grundform
- ingenjörsutbildningarnas
- bestämd genitiv
Ingenjörsutbildning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ingenjörsutbildning
Tidigare förekom högskoleutbildningar för ingenjörer på två år (idag motsvarande 120 högskolepoäng) till mellaningenjör, som påbyggnad på tre års studier vid tekniskt gymnasium. Regeringen beslutade 1988 att en tvåårig ingenjörsutbildning på mellannivå skulle införas med den statliga högskolan som huvudman som ersättning för gymnasiets fjärde år inom den fyraåriga tekniska linjen. Mellaningenjörsutbildningen ersattes senare med den treåriga högskolingenjörsutbildning.
Det franska ordet ingénieur kommer från italienskans encignerius, som betyder "krigsbyggmästare", från latinets ingeniare ("för att snärja, utforma") och ytterst från ingenium ("klokhet"). Civilingenjör blir då den civila motsvarigheten till den militära titeln ingenjör. Den allra första civila ingenjörsutbildningen startades i Tyskland år 1702 med inriktning mot gruvbrytning och metallhantering. Därefter etablerades ingenjörsutbildningar i Frankrike. Skolorna hette till en början "slöjdskolor" eftersom man fick lära sig att tillverka sina egna verktyg och bygga egna modeller av grundkonstruktionerna. I Sverige startade den första ingenjörsutbildningen 1851 på Högre artilleriläroverket på Marieberg i Stockholm, vilket upphörde år 1869 för att på nytt uppstå 1885 (se artikeln om väg- och vattenbyggnadskåren). Året efter 1851 började civilingenjörskurser på Falu bergsskola. Skolan hade sedan 1819 bedrivit utbildning inom bergsvetenskapen, men överfördes till Stockholm 1876 och kom då att utgöra grundstommen i Kungliga Tekniska högskolan. Under 2010 hade cirka hälften av de yrkesverksamma ingenjörerna i Sverige en formell ingenjörsutbildning.
Ingenjörsutbildning på Engelska
- engineering education
