Inkasso Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inkasso

1. Inkasso är en uppmaning om åtgärd från en borgenär (exempelvis den som lånat ut pengar) mot en gäldenär (i exemplet den som lånat pengar) för att driva in en obetald skuld. Skulle gäldenären vägra betala fordringskravet kan borgenären vända sig till exempelvis kronofogden för att på så sätt med rättsliga åtgärder driva in sin skuld. I svensk författningstext definieras indrivning som den handläggning som sker hos Kronofogdemyndigheten av allmänna mål om verkställighet enligt utsökningsbalken, d.v.s. endast indrivning av allmänna fordringar såsom skatt och böter. Termen har dock vanligen en bredare betydelse och används i allmänt juridiskt språkbruk för att beteckna såväl inkassoverksamhet som Kronofogdemyndighetens verksamhet. Även den olagliga inkassoverksamhet som så kallade torpeder kan ägna sig åt betecknas normalt som olaglig indrivning, med brottsrubriceringen brott mot inkassolagen.
2. Om borgenär använder sig av inkasso för att få betalt av gäldenär, är den senare skyldig att betala en inkassoavgift på för närvarande maximalt 180 kronor (regleras i lag om ersättning för inkassokostnader m.m. (1981:739). Oftast skall även gäldenären ersätta borgenären för dröjsmålsränta. Om någon ränta inte har avtalats kan borgenären kräva ränta enligt räntelagen (1975:635), vilket är gällande referensränta plus 8 procentenheter. Referensräntan har ersatt den tidigare räntebegreppet diskonto. Referensräntan fastställs den 1 januari och den 1 juli varje år av Riksbanken. Referensräntan ska återspegla det allmänna ränteläget.
3. Det förekommer med jämna mellanrum företag som utövar inkasso för sina klienters fordringar utan att ha tillstånd för det från Datainspektionen i enlighet med att utöva verksamheten. Företag får dock handha sina egna inkassoärenden utan tillstånd, under förutsättning att bestämmelserna i inkassolagen följs. (källa)