Vad betyder och hur uttalas innehållsanalys
Innehållsanalys uttalas inne|hålls|ana|lys.
Ordformer och varianter av innehållsanalys
Singular
- innehållsanalys
- obestämd grundform
- innehållsanalys
- obestämd genitiv
- innehållsanalysen
- bestämd grundform
- innehållsanalysens
- bestämd genitiv
Plural
- innehållsanalyser
- obestämd grundform
- innehållsanalysers
- obestämd genitiv
- innehållsanalyserna
- bestämd grundform
- innehållsanalysernas
- bestämd genitiv
Innehållsanalys är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet innehållsanalys
Innehållsanalys (engelska content analysis) är en empirisk vetenskaplig metod som används för att dra slutsatser om innehållet i olika slag av kommunikation, till exempel intervjuer, observationsprotokoll eller tidningsartiklar.
Innehållsanalys är en allmänt använd kvalitativ forskningsteknik. Innehållsanalys kan delas in i tre olika metoder: konventionell, riktade eller summativ. Alla tre metoder används för att tolka innebörden av innehållet i textdata och därmed ansluta sig till naturalistiska paradigmet. Innehållsanalys är en undersökningsmetod som har kommit till bred användning i hälso- sjukvårdsforskning under de senaste åren. Vid en sökning på innehållsanalys som rubrikämnes term, så återfanns mer än 4.000 artiklar i ämnet som publicerats mellan 1991 och 2002. Antalet studier växte från endast 97 år 1991 till 332 år 1997 och 601 under 2002 som använt innehållsanalys.
Det finns två huvudinriktningar inom innehållsanalys: en kvantitativ gren, som främst används inom medieforskning, och en kvalitativ gren, som med tiden har fått en mycket vidare användning.
Innehållsanalys kan göras med olika abstraktionsnivåer. Antingen kan man se till det manifesta innehållet, det vill säga det som direkt uttrycks i texten. Det är vanligast inom den kvantitativa grenen. Ett annat alternativ är att man analyserar det latenta innehållet vilket innebär att forskaren gör en tolkning av textens innebörd. Graneheim och Lundman (2004) menar att det alltid blir någon form av tolkning av en text men den kan vara mer eller mindre djup.
