Inriktning Synonymer Betyder Uttal

• specialitet

Hur används ordet inriktning

1. En genre (svenskt uttal /ˈɧaŋer/ av franska, genre /ʒɑ̃ʀ/, "sort" eller "typ") är en inriktning eller underordning av en konstform. Begreppet används för att kategorisera uttryckssätt inom olika konstformer. (källa)
2. Utbildning i geoteknik sker på civilingenjörsutbildningarna i Väg- och vattenbyggnad, Samhällsbyggnad, och Bergsvetenskap. Personer som arbetar med geoteknik kallas geotekniker, undantaget de som arbetar med bergmekanik och bergbyggande som kallas bergmekaniker eller ingenjörsgeologer beroende på utbildning och inriktning, och de som arbetar med vatten i jord och berg som kallas hydrogeologer alternativt geohydrologer. (källa)
3. oftare förekommer yrkesbeteckningen germanist. Formellt blir de nydisputerade i ämnet emellertid filosofie doktorer i tyska (ev. med tillägget "med språkvetenskaplig (/litteraturvetenskaplig) inriktning"). (källa)
4. Gestaltpsykologi (av tyska: Gestaltpsychologie) är en psykologisk inriktning som menar att människan behöver förstå saker som helheter och som försöker beskriva sådana helheter utifrån deras gestaltkvaliteter. (källa)
5. Gestaltterapin introducerades i Sverige under 1970-talet som en tämligen konfrontativ terapiform. Vid denna tidpunkt betonades ofta det egna ansvaret in absurdum, utan hänsyn till individens mognadsgrad och kapacitet, vilket ledde till att gestaltterapin fick ett (då) inte helt oförtjänt dåligt rykte. Denna konfrontativa inriktning, idag kallad "västkustskolan", representerades främst av Fritz Perls som var verksam på USA:s västkust under 1970-talet. (källa)
6. Handel förekommer bland annat vid gränsen mellan Norge och Sverige där det på den svenska sidan finns köpcentra som Charlottenbergs shoppingcenter, Nordby Shoppingcenter och hela orter som Töcksfors som drar nytta av gränshandeln. Fokuset vid denna gräns är huvudsakligen dagligvaror. Ett annat ställe med liknande inriktning som Nordby Shoppingcenter är Scandinavian Park vid Flensburg i Tyskland som ligger vid gränsen mellan Danmark och Tyskland. (källa)
7. Diplomerad Gymnasieekonom blir den elev som gått ett fullständigt gymnasieprogram på en skola som certifierats av certifieringsorganet för Diplomerad Gymnasieekonom och uppnått samtliga kriterier för diplomering. Enligt kraven i utbildningen skall ett visst minsta antal poäng i ekonomiska ämnen och företagsekonomi samt Matematik 3 ingått och ett projektarbete ska ha gjorts med inriktning mot företagsekonomi. Utbildningen ska också innehålla moment av verklighetsbaserat lärande. För att kvalificera sig för diplomering ska eleven ha lägst godkänt i samtliga av utbildningens kurser. (källa)
8. Gymnasielärare är i Sverige en person med en lärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan. De är i första hand anställda vid en gymnasieskola, folkhögskola eller vid komvux. (källa)
9. Läroplansförändringarna har varit många. Den nu gällande läroplanen, GY2011, infördes 2011. Elever som redan börjat med den gamla läroplanen kommer att ha den kvar. Det gör att de som började 1:an på gymnasiet 2011 är de första eleverna som går efter den nya läroplanen. Varje utbildning består av 2 500 poäng som är fördelade på ett stort antal olika kurser. Av dessa poäng får alla gymnasieelever själva välja vad 200 av dessa poäng ska innefatta, och på vissa program har eleven även möjlighet att välja kurser inom programfördjupningen. Det finns ett antal Gymnasiegemensamma kurser som läses på alla program. Dessutom finns programgemensamma kurser för varje program och inriktningskurser för varje inriktning. (källa)
10. Det var dock inte förrän på 1920-talet som hamburgaren och annan snabbmat blev vanligt förekommande. Det alkoholförbud som infördes i USA 1920 kan vara en möjlig orsak till att krogar tvingades byta inriktning. Många av dem omvandlades till lunchrestauranger som serverade enklare rätter, som hamburgare. Hamburgerkedjor utvecklades ur dessa restauranger och verksamheten fick skjuts av antikorv-kampanjer, drivna av biffindustrin, som framställde hamburgare som hälsosammare än korv. Även den växande bilismen på 1930-talet drev på utvecklingen och gjorde det populärt att stanna och äta på de hamburgerrestauranger som växte upp längs vägarna. Uttrycket "food on the road" myntades. (källa)