Vad betyder och hur uttalas inryckning
Inryckning uttalas in|ryck|ning.
Ordformer och varianter av inryckning
Singular
- inryckning
- obestämd grundform
- inrycknings
- obestämd genitiv
- inryckningen
- bestämd grundform
- inryckningens
- bestämd genitiv
Plural
- inryckningar
- obestämd grundform
- inryckningars
- obestämd genitiv
- inryckningarna
- bestämd grundform
- inryckningarnas
- bestämd genitiv
Inryckning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet inryckning
Karl V (tysk-romersk numrering, identisk med Karl I enligt spanska imperiets numrering) befarade en muslimsk inryckning till Europa via Malta. Som en broms mot detta förlänade han 1530 Malta till Johanniterorden, som var på flykt sedan Süleyman den Store från Osmanska riket hade jagat bort dem 1522 från deras bas Rhodos. Som motprestation för gåvan skulle johanniterna till Karl V årligen överlämna en jaktfalk som symbolisk avgift.
Bataver (latin Batavi) var en av de germanska stammar, som redan före Kristi födelse hade trängt in på romerskt område. De var bosatta vid floden Rhens mynning i nuvarande Zeeland. De deltog troligen i svebernas inryckning i Gallien under deras hövding Ariovistus år 70 f.Kr., som slogs tillbaka av Julius Caesar år 58 f.Kr.
Mellan åren 1981 och 1982 gjorde 0509 Andersson, då 25 år gammal, värnplikten vid Idrottspluton på Bohusläns regemente (I 17), där han före inryckning sa: "Trivs jag inte, så stannar jag inte".
Preussens kung Fredrik II ryckte i augusti 1756 in i Sachsen, som han av strategiska skäl ansåg vara nödvändigt att vara i besittning av. Han räknade Sachsen till sina främsta fiender, men han överdrev styrkan av dess förbindelser med kejsarhoven. Sachsiska armén tvangs, sedan en österrikisk undsättningshär besegrats i slaget vid Lobositz den 1 oktober 1756, till kapitulation i Pirna den 15 oktober. Fredrik hoppades genom inryckningen skrämma Preussens fiender till eftergift och fred, men istället påskyndade inryckningen i Sachsen den fientliga koalitionens fullbordan. En rysk-österrikisk allians kom till stånd i februari 1757, och ryska trupper skickades mot Ostpreussen. I Frankrike fanns visserligen vitt utbredda sympatier för den forne bundsförvanten, och inflytelserika röster påyrkade koncentration på kriget mot Storbritannien (i maj och juni 1756 hade de brittiska och franska krigsförklaringarna utfärdats). Men Ludvig XV fortsatte på den inslagna vägen, slöt - i strid med sekelgamla principer för fransk politik och på för Tysk-romerska riket särdeles gynnsamma villkor - en offensiv allians med denna makt, direkt åsyftande Preussens stympning (maj 1757), och sände två arméer till Tyskland. Ett stort antal tyska furstar ställde trupper till förfogande, och riksdagen i Regensburg beslöt, att riksarmén skulle dras samman i januari 1757. Också Sverige vanns för den antipreussiska koalitionen (fördrag slöts med Frankrike i mars 1757, se om Sveriges deltagande i kriget artikeln Pommerska kriget).
