Inspektris Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inspektris

1. Efter studier i Uppsala, Danmark och USA blev hon 1934 statens inspektris för lanthushållningsskolorna och därefter byråchef i Överstyrelsen för yrkesutbildning 1947–1961. Hon var också ordförande i Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1961–1972. (källa)
2. När Hesselgrens far blev sjuk och dog 1897 var hon tvungen att resa hem till Sverige igen. Samma år fick hon en tjänst som föreståndarinna för Högre folkskolan för flickors hushållsskola i Stockholm, där hon blev kvar i åtta år. Under den tiden fick hon kontakt med och engagerade sig i Centralförbundet för Socialt Arbete samtidigt som hon utvidgade sitt verksamhetsfält genom stipendieresor till Belgien, Skottland och England för att studera hygien och hälsovård. 1902 reste hon till London på Fredrika Bremer-stipendium för att under tre terminer studera till yrkes- och bostadsinspektris, ett yrke som England och Frankrike var först med att öppna för kvinnor. De engelska inspektrisernas viktigaste uppgift var att kontrollera att arbetsmiljö- och arbetsskyddslagar efterlevdes och under sin praktik fick Hesselgren bevittna bedrövliga arbetsförhållanden i fabrikerna, särskilt för kvinnorna, som slet hårt under dålig belysning och vidriga hygieniska villkor. Inspektriserna fick även utstå mycket ilska från arbetsgivare som ansåg att kvinnor inte skulle komma och ha synpunkter på deras fabriker. Kerstin Hesselgren återvände till Sverige med en sanitary inspector-examen (ungefär bostads- och yrkesinspektör) från Bedford College och var fast besluten att bygga upp en fungerande yrkesinspektion för att förbättra arbetsmiljön även för de svenska fabriksarbeterskorna. I Londons slum hade Hesselgren lärt känna filantropen Octavia Hill, som genom att överta hus och låta de fattiga hyresgästerna reparera dem frångick den traditionella passiviserande välgörenheten för hjälp till självhjälp. Genom Hill blev Hesselgren även bekant med settlementrörelsen, som kom att inspirera henne i hennes framtida sociala arbete och verksamhet vid den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad. (källa)
3. Sigrid Göransson var socialt verksam på skilda områden, inspektris för Sandvikens järnverks sociala inrättningar från 1907, ledamot av Svenska kyrkans diakonistyrelses sociala utskott, ärkestiftets stiftsråd och blev 1931 medlem av sociala rådet för arbetarskydd och arbetsfrågor. (källa)
4. Emma Andelius var dotter till bruksägaren Olof Bergström. Hon studerade bland annat vid Slöjdskolan i Stockholm och var därefter handarbetslärarinna vid olika flickskolor i staden. Andelius var särskilt verksam inom hemslöjden och var under en vistelse i Umeå 1906-1921 inspektris och ordförande i Umeå arbetsstuga. Under denna period upprättade hon även ett hemslöjdsmagasin och stiftade 1909 Västerbottens läns hemslöjdsförening, där hon även var den drivande kraften. Andelius deltog i utarbetandet av Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län (1920) och utgav en uppskattad lärobok, Om lapska rotkorgar och deras bindning (1932). Hon samlade en stor samling av mönster av korsstygn från olika landskap som hon utgav i uppmärksammade mönsterböcker. Andelius tilldelades bland annat Västerbottens läns stora guldmedalj 1921, Illis quorum 1933 och Hazeliusmedaljen 1936. (källa)