Vad betyder och hur uttalas instrumentation
Instrumentation uttalas in|stru|ment|at|ion -en -er.
Instrumentation betyder (mus.).
Ordformer och varianter av instrumentation
Singular
- instrumentation
- obestämd grundform
- instrumentations
- obestämd genitiv
- instrumentationen
- bestämd grundform
- instrumentationens
- bestämd genitiv
Plural
- instrumentationer
- obestämd grundform
- instrumentationers
- obestämd genitiv
- instrumentationerna
- bestämd grundform
- instrumentationernas
- bestämd genitiv
Instrumentation är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet instrumentation
Instrumentation eller orkestrering är konsten att fördela stämmor i ett musikaliskt verk mellan olika musikinstrument (eller andra typer av ljudkällor) i en ensemble eller orkester.
Instrumentationen innebär således rent praktiskt att man utifrån det givna musikaliska materialet väljer vilket instrument som ska spela vad, med utgångspunkt för de olika instrumentens möjligheter och begränsningar, deras omfång, klangfärg, tonstyrka, etc. Genom att fördela instrumenten olika och ge dem olika uppgifter kan man förändra hela ensemblens klangfärg eller ge olika färg åt harmonier och melodier.
Historiskt började man komponera med instrumentation först under 1600-talet. Dessförinnan var det ovanligt att man angav vilka instrument som skulle spela de olika stämmorna. Instrumentationen har kommit att få en egen musikalisk dimension jämbördig med kontrapunkt, harmonik och tematik.
